Fattigdom och skuldproblem ökar i Sverige, larmar Stadsmissionen om i en ny undersökning. Det har DN rapporterat om i en tidigare artikel. Enligt utredningen Fattigdomsrapporten 2026 har andelen personer som lever i materiell och social fattigdom gått från 3 till 7 procent under perioden 2021–2025.
Även antalet personer med skuldproblem ökar. Cirka 500 000 personer, motsvarande 5 procent av befolkningen, var överskuldsatta 2025. Det var det högsta antalet på över 20 år.
Stadsmissionen pekar på flera förklaringar till utvecklingen. En viktig faktor är att socialförsäkringen har blivit otillräcklig.
En liknande bild ger professorerna Ruth Mannelqvist och Sara Stendahl i ett projekt för forskningsinstitutet SNS från förra året. Forskarna har tittat på om sjukpenning, sjukersättning och bostadsbidrag ger den sociala trygghet som utlovas i lagen.
– Det vi gjorde inom ramen för projektet var att titta på det ekonomiska skyddet som det ser ut i lagstiftningen, säger Ruth Mannelqvist, professor vid juridiska institutionen vid Umeå universitet.
Hon pekar på att det infördes en ny socialförsäkringsbalk 2011 som samlade lagstiftningen på det här området.
– Dess portalparagraf är viktig. Den pratar om att de här reglerna ska tillgodose social trygghet, säger Ruth Mannelqvist.
Forskarnas genomgång visar att så inte riktigt är fallet längre.
– Vår slutsats är att man har urholkat det sociala skyddet ganska rejält lagstiftningsmässigt. Förändringarna har skett över tid i mer eller mindre stora steg oavsett politisk färg på regeringen, säger Ruth Mannelqvist.
– Det finns en föreställning om att man har ett ganska bra socialt skydd. Men när det ställs på sin spets så upptäcker vi att det här skyddet läcker ganska rejält. Det är stora hål i nätet, fortsätter hon.
En förändring med hjälp av lagstiftning är att rätten till ersättning har sänkts. Det har också införts nya regler i lagen som är svåra för en enskild att leva upp till.
– Det har blivit ganska hårda beviskrav och reglerna är så komplicerade att de är nästan omöjliga för en enskild individ att förstå eller överblicka, konstaterar Ruth Mannelqvist.
Forskarna pekar också på – vilket även Stadsmissionens rapport tog upp – att återkrav på felaktiga utbetalningar blir extra tufft för dem som redan är utsatta.
– Från den 1 juli i år riskerar du inte bara att betala tillbaka det som har blivit fel, du riskerar dessutom en sanktionsavgift och att förlora rätten till ersättning för framtiden, säger Ruth Mannelqvist.
– Det räcker med att du lämnar en felaktig uppgift som du inte förstår är felaktig. Och då ska man komma ihåg att lagen är ju jättekomplicerad, fortsätter hon.
En annan förändring är för sjukförsäkringen där beviskraven också skärpts för den som behöver sjukersättning. Ruth Mannelqvist menar att Försäkringskassan kan överpröva läkarens bedömning.
Så var det inte tänkt att systemet skulle vara utformat. Tanken var att det här är en rättighet som man förvärvar när man har ett arbete och bidrar på arbetsmarknaden, säger hon.
Läs mer:
Elpriset närmar sig högkostnadsskyddet
TCO vill höja taket i a-kassan med 18 000 kronor