Kvarglinjen är en stor maskin som producerar och förpackar kvarg. Det har tagit två år att få den på plats i Malmö. Satsningen handlar om en investering på cirka 70 miljoner kronor i ny produktionslinje och utökad kyllagring.
För den skånska livsmedelsindustrin är det inte en liten händelse – vilket förklarar varför kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) har kommit för att invigningstala. Hon är glad för stadens, Skånes och Sveriges marknad.
– Ibland så tycks det som att folk har en bild av att industrier är basically gone från Malmö som har en lång tradition som industristad. Men så är det inte alls och den här investeringen är ett exempel på det, säger hon.
Den största delen av kvargen som tillverkas i Sverige produceras av Skånemejerier som äger den svenska marknadsledaren Lindahls kvarg.
– Efterfrågan på kvarg är otrolig. Det är därför som mejerier har haft svårt att möta efterfrågan. Det känns väldigt roligt att vi kan producera så pass mycket mer här på hemmaplan, säger Skånemejeriers vd Cecilia von Perglas.
Hon är övertygad om att efterfrågan inte kommer att minska.
– Vi baserar inte så här stora investeringar på en Tiktok-trend. Vi måste titta på större, långsiktiga trender och det känns inte som att proteintrenden kommer att försvinna.
Enligt bolaget har efterfrågan ökat med 34 procent under årets första sex månader.
– Kvarg finns i hälften av alla hushåll i Sverige och var femte person äter kvarg varje vecka. Vi började producera kvarg 2013, men att det skulle öka så mycket år efter år, det hängde vi inte riktigt med i, säger Cecilia von Perglas.
Det går ungefär till så här att producera kvargen: När man separerar helmjölk för att få fram grädde (som sedan blir till andra produkter som smör och vispgrädde) får man stora mängder proteinrik skummjölk över. Det är denna skummjölk som är basen i kvarg.
Richard Tellström är mathistoriker. Han tycker att kvarg visar på mejeriernas skicklighet att tolka tidsandan.
– Fettet har använts till någonting annat och restprodukten säljs på proteininnehållet, så kan man göra för att matcha proteinhajpen, säger han.
Det handlar om att möta konsumentens behov av nya produkter som på olika sätt ska förenkla deras tillvaro.
– Det här länkar ihop sig till en hälsotrend som handlar om att vårda kroppen och är så centralt i vår kultur. Att man hela tiden ska äta för att optimera nyttan för kroppen.
Sättet vi äter och den träning vi gör ska ge effekt och synas, menar han.
– Vi äter inte för familj och gemenskap, utan för ”ens kropp”, säger Richard Tellström.
Han definierar kvarg som färskostmassa och det är ett relativt nytt fenomen i Sverige att äta det.
– Historiskt sett har vi två produkter som vi använder mjölken till, smör och ost. Färskostmassa har vi aldrig sysslat med eftersom den inte är lagringsbar. Vi har alltid avskytt allting som är färskt för att då har man ingenting att äta på vintern.
Enligt Richard Tellström är vi duktiga på lagringsmat och därför blir kvargen inte bara en symbol för en ny boomande hälsotrend utan står också för ”det moderna och staden”.
– Kvargen introducerades lite försiktigt på 50- och 60-talen och är ju jättevanligt i till exempel saffransbaket, för att få till det saftiga, säger Richard Tellström.
Han kommer på ytterligare en sak som kan ha bidragit till den kvargvåg vi sett dra in över landet. Den är ”krämig”.
– Den passar så väl in i det konsistensideal vi har i Sverige. Krämig är ett viktigt ord i svensk matkultur, för att vi har väldigt krämig och kladdig mat.
Mejeriet i Malmö, där den nya produktionslinjen finns för kvarg, har i dag cirka 350 medarbetare.
Fakta.Kvarg
Den första kvargen som lanserades i den svenska dagligvaruhandeln kom 1985 när Arla lanserade produkten under varumärkesnamnet Kesella. Den marknadsfördes då som en helt ny typ av färskost, särskilt anpassad för matlagning och bakning.
Då såldes produkten i små burkar och användes nästan uteslutande för att göra saffransbullar saftigare eller till kalla såser.
Marknadsledande Lindahls mejeri i Jönköping (som köptes upp av Skånemejerier) förstod trenden tidigt. De lanserade kvarg i större burkar, smaksatta varianter utan tillsatt socker.
Historiskt sett har en stor del av den kvarg som säljs i svenska butiker producerats och importerats från länder som Tyskland och Nederländerna.
Den största delen av den kvarg som tillverkas i Sverige produceras av Skånemejerier.
Andra exempel på varumärken som syns i svenska butikshyllor:
Arla, Valio, Norrmejerier.
Källa: Arla, Skånemejerier
Läs mer: Elin Peters svarar: Varför är alla så besatta av kvarg?

