Anders Nilsson har lett en forskargrupp vid Karolinska institutet som på uppdrag av Svensk elitfotboll (Sef) undersökt spelandet bland fotbollsspelare i ungdomslagen (U!6, U17 och U19) hos 32 klubbar i allsvenskan och superettan.
741 spelare (43,3 procent) svarade på enkätfrågor och resultaten visar att 32 procent av fotbollsspelarna spelar och att många gör det trots att de inte har åldern inne.
Man måste vara 18 år för att spela, men 22,4 procent av de minderåriga fotbollsspelarna uppgav att de deltagit i spel om pengar det senaste året.
Nilsson säger att en förklaring kan vara att minderåriga fotbollsspelare umgås med myndiga på ett sätt som till exempel inte görs i skolan. Spelandet möjliggörs till exempel genom att den minderårige lånar den myndiges spelkonto eller deltar i ett gemensamt spel.
– De här fotbollsspelarna tillbringar mycket tid tillsammans i omklädningsrum och i spelarbussar. Det är rimligt att tro att de socialiseras in i spelandet i de här miljöerna, säger Nilsson.
Studien genomfördes 2021, då pandemin påverkade både fotboll och spelande, men Nilsson tror inte att siffrorna är lägre i dag.
– Under pandemin fanns det färre matcher att spela på, ändå får vi de här höga siffrorna. Och i gruppen unga män har spelandet generellt ökat ganska kraftigt de senaste åren, så jag har svårt att tro att det har gått i en annan riktning i den här gruppen, säger han och pekar på att en anledning till man inte svarat på enkäten kan vara att man spelar.
Idrottsledare vittnar om att den dryckeskultur som idrotten haft problem övergått i en spelproblematik. Medan alkoholmissbruk ofta blir synligt, är problemspelande svårare att upptäcka och leder inte sällan till psykisk ohälsa. Detta är något som tidigare elitishockeyspelaren Fredrik Svensson vittnat om i DN.
– Det finns anledning att tro att problemspelandet inverkar negativt på idrottsprestationen. säger Anders Nilsson, som menar att detta är något som borde uppmärksammas mer.
Idrotten är i hög grad finansierad av spelindustrin, men de preventiva åtgärderna för att hindra att aktiva och ledare hamnar i spelproblem brister. Studien visar att bara 15 procent av de tillfrågade ungdomsspelarna kände till att deras klubb hade en policy för spel.
”Det här pekar på ett policyvakuum, där spelbolagssponsring är central för klubbarnas ekonomi samtidigt som (fotbolls)-spelarna utsätts för allvarliga risker från spelande”, skriver forskarna i rapporten.
– Vi blev väl lite förvånade över att polletten inte trillat ner hos många av de här klubbarna, som omsätter mycket stora pengar. Det skulle vara ganska enkelt för dem att säga vad som gäller i spelarbussen: vi spelar inte om pengar här. Utvecklar man ett spelberoende kan det få extremt negativa konsekvenser för hälsan och det innebär också att man utsätter sig för en risk för matchfixning, säger Nilsson.
Tror du att fler klubbar arbetar med det här i dag än när undersökningen gjordes?
– Det kan nog ha förändrats lite. Det har ju varit några spelare som har pratat öppet om sina spelproblem och vi har fått en diskussion om matchfixning och infiltration av organiserad brottslighet. Sef har tagit en del initiativ, men eftersom de inte har obegränsat med resurser landar nog ansvaret hos de enskilda klubbarna, säger Nilsson.
Bakgrund.Sportspel vanligaste spelformen
I undersökningen från Karolinska institutet svarade 741 fotbollsspelare i 32 elitklubbars U16-, U17- och U19-lag på frågor om sitt spelande.
Svarsfrekvensen varierade kraftigt från 3–86 procent.
● 32 procent svarade att de spelat det senaste året, vilket är mer än befolkningen i stort..
● 13,4 procent av spelare över 18 år visade på ett problemspelande, medan siffran för minderåriga spelare var 7,5 procent.
● Sportspel är den vanligaste spelformen. Över hälften av fotbollspelarna över 18 år angav att det var det man spelade på.
● Bara 15 procent av de tillfrågade spelarna kände till att deras klubb har en policy kring spel.
Forskarna bakom rapporten: Anders Nilsson, Håkan Wall, Johanna Gripenberg och Tobias H Elgan.
