Tid är en bristvara då Sverige och Europa ska rusta upp. Kravet är att avskräcka ett aggressivt Ryssland och samtidigt fylla hålen efter ett USA som flyttar trupper.
I det arbetet vill alla lära sig av Ukraina, där teknik och taktik prövas skarpt varje dag.
– Det är inte möjligt att utveckla på det sätt som Ukraina gör – för vi är inte i krig. Och även om vi tycker att det är viktigt och bråttom så ska du få en ekonom eller jurist att inse detta. Det gör det svårare, säger Andreas Ziegenfeldt.
Hans regemente, P7 i skånska Revingehed, är det som varje år skickar strax under 600 soldater till Natos styrka i Lettland.
DN har tidigare rapporterat om hur de byggde ett eget kommunikationssystem på grund av brist på lämplig materiel.
I det arbetet stred Ziegenfeldt mot interna och administrativa hinder för att komma framåt. Han tvekar inte inför att spetsa till sina uttalanden.
– Skulle vi i fred göra som Ukraina så skulle huvuddelen av officerskåren sitta i häkte. Antingen för grovt brott mot säkerheten, lagar och förordningar, eller för den delen bara på grund av upphandling och ekonomi, säger Andreas Ziegenfeldt.
Sedan lägger han till att om Ukraina försvarat sig på samma sätt som en ”centralbyråkratisk stat” som Sverige – då hade landet förlorat redan i krigets inledning.
Samtidigt tycker han att Sverige har ett antal ”superkrafter”. Politiskt stöd till försvaret, en ÖB och försvarsledning som driver på och en stark försvarsindustri.
Men Andreas Ziegenfeldt anser att Försvarsmakten lider av förlegade processer, och av de stora nedläggningar som genomfördes runt millennieskiftet.
– Vi behöver egentligen allt, det är ett problem. Vi hade 30 fältsjukhus och la ner dem. De kostar kanske en miljard styck. Även om man nu häller pengar på Försvarsmakten så är hålen fortfarande episka.
Läs mer:
Dokumentär avslöjar rysk upptrappning längs Norden
Lettlands försvarschef: Ryssland kan attackera Nato 2028
Oscar Jonsson: Räkna inte med att Putin väntar fem år innan han går till angrepp
