De geopolitiska spänningarna fortsätter att kasta grus i förhandlingsmaskineriet på FN:s miljötoppmöte i Armenien. Under tisdagen, på övertid, hotade till exempel den ryske representanten med att ”Ryssland kommer att svara snabbt och adekvat” mot länder som riktar ogrundad kritik mot landets miljöpolitik.
Det skedde efter att Moldavien kritiserat föroreningar i floden Dnestr, som landet delar med den ryskstödda utbrytarregionen Transnistrien.
Den typen av markeringar leder inte sällan till att huvuduppgiften – att ta fram en färdplan för att nå målen i den räddningsplan för naturen som länderna har enats om – går trögare. I slutänden måste alla länder vara överens. Beslut tas med konsensus.
I skrivande stund återstår två dagar av mötet. I korridorerna utanför förhandlingsrummen hörs oro för att slutdokumentet riskerar att bli urvattnat.
Men samtidigt har det gjorts vissa framsteg vid sidan av.
Det kanske mest betydelsefulla är att representanter för en koalition av finansministrar har haft samtal med miljöministrar på plats. Mötet beskrivs som positivt och man har bestämt att fortsätta dialogen i stor skala när Världsbanken har sitt vårmöte nästa år.
– Naturfrågor har länge setts som nischade. Och det är ett stort problem. Det är helt avgörande att de integreras i ekonomin. Dagens finansiella flöden bidrar till att förstöra miljön, samtidigt som marknaden är beroende av en levande natur. Det här kan ge en helt annan tyngd åt arbetet, säger Guido Broekhoven, policychef på WWF International.
Det andra genombrottet handlar om att världens länder under en enda månad ger mer pengar i stöd åt miljöfarlig verksamhet än de spenderar på att skydda naturen under ett helt år.
Astrid Schomaker, chef för sekretariatet vid FN:s konvention för biologisk mångfald, liknar det vid att försöka laga sitt hus samtidigt som man betalar en massa personer för att förstöra det.
Statliga subventioner till skadliga verksamheter inom exempelvis jordbruk och skogsbruk ska därför i stället riktas mot brukningsmetoder som gynnar biologisk mångfald. Det är ett skarpt mål i det globala ramverket för biologisk mångfald som länderna har enats om, räddningsplanen för naturen. Men det går mycket trögt.
Astrid Schomaker, chef för sekretariatet vid FN:s konvention för biologisk mångfald, liknar det vid att försöka laga sitt hus samtidigt som man betalar en massa personer för att förstöra det.
För att öka farten har Finland och Colombia vid sidan av förhandlingarna tagit initiativ till en grupp som de kallar för Friends of Target 18 – det mål i ramverket som handlar om skadliga subventioner. Flera länder har därefter anslutit sig och många bedömare tror att det kan leda till inspirerande exempel och att frågan får större uppmärksamhet.
– Det är ett initiativ som måste få mer kött på benen, men vi är hoppfulla. Och frågan är så viktig, eftersom det kan ge en snöbollseffekt i miljöarbetet. Man får bort skadliga verksamheter samtidigt som man frigör pengar åt att gynna miljöarbetet, säger Guido Broekhoven.
Det tredje genombrottet handlar om ett nätverk som ska hjälpa länder att skydda naturområden utan att behöva stänga ned all verksamhet. Det beskrivs som en nödvändighet för att klara målet att skydda 30 procent av land och hav till 2030. Och på FN-språk kallas det för OECM, eller ”andra effektiva områdesbaserade bevarandeåtgärder” (other effective area-based conservation measures). Tanken är att expertorganisationer som den internationella miljövårdsunionen IUCN och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO ska bidra med kunskap om hur sådana områden kan utformas.
Det är avgörande för att exempelvis urfolk och lokalsamhällen inte ska hamna i kläm – och för att kunna nå FN-konventionens mål till 2050 att ”människan ska leva i harmoni med naturen”.
– Det här är viktiga initiativ och signaler. Men de kan inte ersätta förhandlingarna. Förhoppningsvis kan de ge ringar på vattnet och sippra in i förhandlingsrummen, säger Guido Broekhoven.
Fakta.FN:s toppmöte om biologisk mångfald (COP17)
● COP17 hålls i Armeniens huvudstad Jerevan 19–30 oktober. Huvudmålet är att analysera hur det går med genomförandet av den räddningsplan för naturen (KMGBF) som länderna enades om år 2022, vid COP15, och att klubba en aktionsplan för det fortsatta arbetet.
● En av de tyngsta knäckfrågorna är i vilken utsträckning – och i vilken form – världens rika länder ska stötta utvecklingsländernas miljöarbete med pengar, kunskap och teknik; så kallad resursmobilisering.
● Sverige deltar med en delegation på cirka 20 delegater, men förhandlar genom EU.
● Eftersom Sverige fortfarande har en övergångsregering kommer ingen svensk minister att vara på plats.
● FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD) bildades 1992, samtidigt som klimatkonventionen (UNFCCC).
● COP är förkortning för Conference of the parties, ett möte där parterna som undertecknat konventionen kan ta beslut.
● Siffran står för hur många partskonferenser som har hållits sedan konventionen bildades. Miljömöten hålls vartannat år och klimatmöten varje år. Därför kallas årets miljömöte COP17, och årets kommande klimatmöte COP31.
Läs mer:
Jörn Spolander: Här är frågorna det bråkas om på FN:s miljötoppmöte
Ordbråk och geopolitiska markeringar bromsar FN:s miljötoppmöte
Jörn Spolander: Spelar det någon roll om vi utrotar andra arter?