Det finns flera olika sätt att rösta i det svenska riksdagsvalet. Redan den 30 juli kunde utlandssvenskar skicka in sina brevröster, den 26 augusti öppnade förtidsröstningen och söndagen den 13 september slår vallokalerna upp portarna. Men innan man besöker vallokalen kan det vara bra att känna till ett par saker.
Var kan man rösta?
På valdagen finns det två alternativ för den som ännu inte röstat. Om man till exempel är bortrest kan man besöka en vallokal som har öppet för förtidsröstning. Annars kan man besöka den vallokal som man blivit tilldelad. Om man går till en annan vallokal än den man blivit tilldelad, och den inte är avsedd för förtidsröster, får man inte få lämna sin röst. Därför kan det vara bra att dubbelkolla vilken vallokal man ska gå till – det står på röstkortet.
För att få lägga sin röst måste man ha med sig någon form av legitimation, till exempel pass, körkort eller nationellt id-kort. Om man skulle glömma sin legitimation kan en person man känner styrka ens identitet, förutsatt att den personen har med sig legitimation.
Vilken valsedel ska man ta?
Förutom riksdagsvalet genomförs också två andra val, till region och kommun. Därför finns det valsedlar i tre färger i vallokalerna: gul, blå och vit. Den gula valsedeln röstar man med i riksdagsvalet, den blå i regionvalet och den vita i kommunvalet.
Till vart och ett av valen måste man även välja om man ska rösta med en namnvalsedel eller en partivalsedel. Alternativen är snarlika men på en namnvalsedel finns partiets företrädare tryckta, så att man förutom att rösta på partiet även kan rösta på en specifik person.
Om det inte finns valsedlar för det parti man vill rösta på i vallokalen kan man ta en blank valsedel och skriva partiets namn.
När du gjort ditt val och placerat valsedlarna i respektive kuvert lämnar du över dem till röstmottagaren. Här styrker du också din identitet innan kuverten placeras i valurnorna och ditt namn bockas av från röstlängden.
Vad händer när jag röstat?
Din röst kommer ligga i valurnan tills dess att vallokalen har stängt. Därefter räknas rösterna en första gång och när det har gjorts i alla vallokaler skickas ett preliminärt resultat till Valmyndigheten. Myndigheten gör sedan en preliminär mandatfördelning och det är det resultatet som kommer på valnatten.
Sedan skickas rösterna till länsstyrelserna, som räknar rösterna en andra gång.
Riksdagsrösterna räknas först, sedan räknas rösterna till kommunfullmäktige och sist räknas regionfullmäktiges röster. När länsstyrelserna har räknat igenom rösterna finns ett slutligt resultat och en slutlig mandatfördelning.
Vad händer när resultatet är klart?
Drygt två veckor efter valdagen inleds riksdagens nya arbetsår med upprop i riksdagen och val av talman och vice talmän. Senast två veckor därefter ska det röstas om huruvida statsministern från den föregående mandatperioden ska få sitta kvar, förutsatt att statsministern inte själv avsagt sig uppdraget.
Om statsministern avgår eller röstas bort från posten är det talmannens uppgift att föreslå nästa kandidat. När talmannen hittat den kandidat som är bäst lämpad att få igenom sin politik föreslås denna som nästa statsminister till riksdagen. Där röstar ledamöterna om det ska godkännas.
Om färre än hälften röstar nej kan statsministern börja arbetet med att välja sin regering. Om statsministern fälls i riksdagen börjar proceduren om, och talmannen får i uppgift att lägga fram ett nytt förslag till statsminister. Skulle riksdagen rösta nej till fyra statsministerkandidater utlyses nyval.