Det finns en man i Karlstad som har kallats ”Sveriges största hot mot folkhälsan”. Han snör läderförklädet om midjan och lägger fram tre paket svensk ryggbiff på köksön.
– Det har ju blivit en bild av att jag trycker i mig fem centimeter tjocka entrecoteskivor till frukost, lunch och middag, säger landsbygdsminister Peter Kullgren och greppar tag i ett rejält fång hushållspapper.
Omsorgsfullt torkar han köttsaften av biffarna, saltar för kung och fosterland och hugger tag i en pepparkvarn. Det är fredag eftermiddag och statsrådet har just kommit hem till familjen och den gula villan i Karlstad.
Ute vid grillen beklagar hans fru Sarah Kullgren, ordförande för KD Kvinnor och förstanamn för partiet i Karlstad, att hon inte haft tid att rensa ogräs vid uteplatsen. Maskrosorna blommar friskt mellan stenplattorna.
– Miljöpartiets blomma, säger hon och rynkar på näsan.
Jodå. Överallt nästlar de sig in, ”de gröna ideologierna” – styr och ställer i skolmatsalar och på uteplatser, tycker paret.
– Våra skolbarn ska inte utsättas för experiment för att vi ska ha en vegetarisk revolution, säger Sarah Kullgren.
”Jag äter kött nästan varje dag”. En artikel 2022 blev startskottet för Peter Kullgrens köttresa i offentligheten. Han och hustrun är kritiska till att en del kommuner infört en eller flera helvegetariska dagar för barnen.
– Det blir tvångsvegetariska luncher, det gillar inte jag. Jag tycker att ungarna ska få välja, säger Peter Kullgren.
Vad är problemet om de serveras vegetariskt en eller två dagar i veckan?
– Ungarna äter inte. Det är grundproblemet. Då orkar de inte med skolan.
Sarah Kullgren har gått steget längre. ”Vegonormen är antifeministisk”, sa hon till Värmlands folkblad i februari.
– Var tredje gymnasietjej lider av järnbrist. De är trötta och orkeslösa och får inte i sig tillräckligt med järn. Jag ser ett tydligt samband att vegetarisk måltid inte gynnar kvinnor, alltså blir det antifeministiskt att driva en sådan politik, säger hon.
Paret har kallats ”köttextremister” och anklagats för att driva kulturkrig. I sociala medier poserar Peter Kullgren ofta framför grillen – eller med korv i hand från diverse bensinmackar. ”Tänk att kunna känna sig så rebellisk av en liten varmkorv”, skriver Aftonbladets ledarsida.
Familjen Kullgren
Består av: Peter Kullgren, landsbygdsminister (KD). Sarah Kullgren, ordförande för KD Kvinnor och förstanamn för KD i kommunvalet i Karlstad. Sonen Waldemar, 16 år, (Peter Kullgrens son från tidigare förhållande), ordförande för KDU Värmland. Dottern Edith (2,5 år) och sonen Harald (10 månader).
Bor: Villa i Karlstad.
Paret Kullgren håller inte med om att de driver kulturkrig.
– Skolmaten är en vardagsnära fråga, säger Sarah Kullgren.
– Jag tror att en överväldigande majoritet av svenska folket är med oss i det här, säger Peter Kullgren.
Han vill att barnen serveras ett animaliskt alternativ varje dag i skolan och ser gärna riktade statsstöd till kommuner för att uppnå det.
Hur gör du annars, lagstiftar om det här?
– Det är inte mitt förstahandsalternativ, men jag utesluter det inte heller.
Dessutom har landsbygdsministern kommit på kant med Livsmedelsverket. Han är inte nöjd med myndighetens nya kostråd till svenska folket.
Svensken äter i genomsnitt strax över 500 gram rött kött i tillagad mängd per vecka, enligt Jordbruksverkets beräkningar.
Det är nära tio kilo mer kött per år än i övriga EU, ungefär i nivå med Brasilien. Köttkonsumtionen har ökat med 5 procent sedan år 2000.
I början av förra året kom Livsmedelsverket med nya kostråd – och skruvade ner mängden kött från max 500 gram tillagat rött kött per vecka till max 350 gram.
Peter Kullgren var inte belåten. När kostråden var ute på remiss 2024 gav han och regeringen Livsmedelsverket bakläxa och bad om en ny översyn. De ville att frågan om svensk livsmedelsproduktion och svensk beredskap skulle vägas in.
– Man tar för lite hänsyn till vår tradition, matkultur och vad vi klarar av att producera. Vi har extremt goda förutsättningar för att producera kött.
Men kostråden stod sig. Att äta 350 gram kött per vecka istället för 500 gram leder till 1600 färre dödsfall per år i Sverige, enligt Livsmedelsverkets analys. I sociala medier ställde ministern sig vid ett grillgaller och noterade att uppdraget ”inte fått den effekt som jag hade hoppats på”.
– Det är inte regeringen som beslutar om kostråd, det är Livsmedelsverket, och det har de all rätt att göra. Men då har jag rätt att säga: jag tycker att ni skulle ha landat på en annan nivå.
Det finns stark evidens mellan rött kött och vissa typer av cancer, enligt Livsmedelsverket.
– Evidens för ett troligt samband. Ett troligt samband.
Ska svenskarna inte oroa sig för det?
– Jo, det är klart att man ska oroa sig för sjukdom, och kost är oerhört centralt för att man ska hålla sig frisk. Men det finns många andra saker vi stoppar i oss som vi borde oroa oss mer för. Snus, vin, sprit och godis.
Det är i och för sig ingen som rekommenderar det?
– Nej, men du frågar vad svensken ska oroa sig för. Jag tror att det finns andra saker att oroa sig för än en sund konsumtion av kött. Ät sådant du tycker om och som du mår bra av.
Och du mår bra av kött?
– Ja, men inte bara kött.
Tycker du att man ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer?
– Det är upp till var och en, det är det som är det fina med min inställning. Vill du äta bara grönsaker, gör det. Men tvinga inte mig att göra det. Tvinga inte mina barn att göra det.
Peter Kullgren kör runt med kundvagn och självscanner på Ica Maxi utan handlingslista.
Tre gånger blir han stannad av bekanta Karlstadsbor. Ett äldre par har just varit på lunch hos frimurarna.
– God skinkstek, informerar mannen.
Vid köttdisken hojtar en annan:
– Jag håller med dig! Det är viktigt med jakten.
Peter Kullgren sticker in huvudet i köttkylen och plockar ut två paket ryggbiff. Blipp, blipp. ”Då är frågan, kommer 16-åringen äta hemma? Kommer flickvännen med”, mumlar han för sig själv. Det blir ett tredje paket. Blipp.
Vid utcheckningen stannas han av Danne Helmersson, diakon och kommunjägare, som viftar med ett paket källarrökt nötrulle.
– Det är grejer det, säger han.
– Lite kött får jag köpa även om jag är jägare.
Efter kort snack och ett obligatoriskt leende skyndar landsbygdsministern ut på parkeringen.
En sak kan få honom att rysa värre än inför Livsmedelsverkets nya kostråd. Det kallas Eat Lancet-kosten.
Den har tagits fram som en global kostvägledning för att främja människors hälsa och en hållbar planet. Kosten består av en mindre mängd kött – högst 105 gram i veckan i genomsnitt. Det motsvarar ungefär en maträtt med kött i veckan, och är en betydligt lägre ranson än Livsmedelsverkets 350 gram. I kosten ingår också mer frukt och grönt, baljväxter, nötter och fullkorn.
När en ny vetenskaplig sammanställning av kostråden publicerades i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet förra hösten – och spreds i svenska medier, blev Peter Kullgren upprörd. ”Jag kommer fortsätta äta svenskt kött och grönsaker utan dåligt samvete”, skrev han på Facebook.
Eat Lancet-kommissionen visar att en övergång till den så kallade ”planetära hälsokosten” skulle kunna mer än halvera livsmedelssektorns utsläpp av växthusgaser och förebygga upp till 15 miljoner dödsfall i världen varje år.
Peter Kullgren tyckte att studien hade ett ”uppifrån-och-ner perspektiv”. Sverige har goda förutsättningar för att producera kött på ett hållbart vis, menar han, men ”usla” förhållanden för att odla nötter. ”Att det också speglas i vår kosthållning är bara naturligt”, skrev han i ett inlägg om saken.
– Man utgår från det globala genomsnittet för all produktion, och säger ”såhär mycket rapar en ko”, utan att ta hänsyn till de olika förutsättningarna i länderna. Man drar alla över en kam.
”Jag äter, alltså vet jag.” Det är inte Descartes direkt. Men många tycks känna ungefär så, resonerar Anna Stubbendorff, dietist och forskare vid Medicinska fakulteten på Lunds universitet.
– Jag tycker det är problematiskt när man som politiker i ett land som Sverige inte har förmåga att skilja på vetenskap och personligt tycke, säger Anna Stubbendorff.
Hon har forskat på Eat Lancet-kosten – och har med hjälp av kostundersökningar som sattes igång redan på 1990-talet kunnat följa hur olika typer av kost påverkar människors hälsa. Svaren är entydiga. De som ätit en kost med mindre kött, mer fullkorn och frukt, grönt, baljväxter och nötter har dragit stora hälsofördelar.
– Vi har sett minskad risk att dö av cancer och hjärt- och kärlsjukdom. Det är minskad risk för stroke och diabetes. 25 procents lägre mortalitet, säger hon.
Det är bättre för hälsan att äta mindre kött?
– Ja, det är det. Och då säger jag inte att alla ska äta vegetariskt eller veganskt. Mycket handlar om mängder, där vi kan säga: det är bättre att äta mindre kött. Och så handlar det om att få i sig fullkorn, det har glömts bort lite i debatten. Men det har en otrolig potential.
Hon och andra nutritionsforskare som huserar på sjukhusområdet i Malmö, kan känna viss frustration. Inte skulle man avfärda annan viktig forskning på detta sätt, menar hon.
– När det gäller forskning kring läkemedel har vi nog alla lite respekt och inser att vi inte förstår det fullt ut.
Så mycket kött äter svensken
● Den genomsnittliga konsumtionen av kött per vecka i Sverige ligger på 521 gram per person och vecka, vilket är 49 procent över det nuvarande kostrådet från Livsmedelsverket.
● Genomsnittet döljer en stor variation där vissa inte äter något kött alls, och där andra äter betydligt mer än genomsnittet.
● Totalt äter vi i Sverige ungefär 9 kilo mer kött per person och år än EU i genomsnitt, uttryckt i slaktad vikt.
● I Indien är totalkonsumtionen av kött mycket låg med 3,5 kilo per person och år, medan den i USA är över 100 kilo per person och år. Motsvarande siffra för Sverige är 77,6 kg per person och år.
Källa: Jordbruksverket.
Hon ger inte mycket för Peter och Sarah Kullgrens argument om att barnen i skolan helst vill äta kött.
– Det är många som inte tycker att det är roligt med matte och som hellre skulle vilja sitta med en iPad. I det fallet skulle vi ju aldrig gå dem till mötes. Vi vuxna måste ta ett ansvar för vad som är bäst i det långa perspektivet. Det kan fylla en pedagogisk funktion att det inte behöver vara kött i varje måltid.
Anna Stubbendorff har forskat också på järnbrist bland tonårstjejer och sett att de som äter mer vegetariskt ofta har bättre nivåer av folat, zink och D-vitamin – men sämre nivåer av järn.
Vad tänker du om det?
– Det är jätteviktigt att lyfta det som en risk, men vi behöver prata om helheten. Det mesta av järnet vi får i oss kommer från andra källor än kött.
Från vadå?
– Baljväxter, spannmål, grönsaker.
Spelar det någon roll tror du, vad paret Kullgren säger om köttet?
– Ja, det tror jag att det gör. Man har mycket makt som politiker i Sverige. Både för vad befolkningen tar till sig och hur man hanterar frågan.
Vad borde politiker vilja i kostfrågan, menar du?
– De borde vilja förbättra folkhälsan, och kanske ibland våga vara obekväma när förändringar behöver göras. Och så är det viktigt att ta ansvar för den unga generationen, som kommer att leva med klimatförändringarna och annan miljöpåverkan.
Peter Kullgren brukar laga matlådor till sin fru. På söndagarna står han i köket i Karlstad och gör spaghetti bolognese, korv stroganoff eller fiskgryta. Sarah Kullgren drar ett stort lass med barnen när han är i Stockholm eller Bryssel i veckorna, förklarar han. Någon enskild paradrätt går inte att peka ut.
– Men rådjuret med gräddkokt spetskål och tryffel är brutal, säger Sarah Kullgren.
Hon har själv tagit jägarexamen, det hörde till när hon ”blev värmlänning”, säger hon.
– Men det var inget tvång, intygar maken.
För Peter Kullgren handlar frågan om köttet också om Sverige.
– Jag tar ganska illa vid mig när man åker genom de norra delarna av landet, inte minst, där man förr såg ner till vatten, men där det nu är fullständigt igenväxt, för att vi inte har djur som betar där längre. Det har inte varit politiskt och ekonomiskt prioriterat.
I Sverige har antalet nötkreatur minskat de senaste decennierna. Nästan 50 procent av det kött som äts i landet är importerat.
– Det har ju drivits en politik som varit inriktad på att vi inte ska ha någon jordbruksproduktion här. Det ville vi ändra på.
Vem har fört den politiken, menar du?
– Det har funnits både röda och blå regeringar som inte har prioriterat jordbruksproduktion.
Peter Kullgren är särskilt nöjd med Tidöpartiernas skattesänkning på diesel till jordbruket. Han har fått upp farten i köket – klyver potatishalvor och tänker på Miljöpartiet.
– Så fort gröna partier är med och styr, så landar det i vegetariska konferenser, vegetarisk mat i skolan och att de äldre får falafel istället för fläsk med löksås. Det är ideologiskt motiverat och grundar sig i att man inte tycker att vi ska hålla djur för att äta upp dem. Men det kommer de aldrig att erkänna, säger han.
Miljöpartiets språkrör flämtar till i telefon när hon hör om landsbygdsministerns anklagelser.
– Jag tycker nästan det är löjligt, det är så märklig populism landsbygdsministern håller på med, säger Amanda Lind.
Hon är bekymrad över utspelen om skolmaten.
– Många barn äter för lite grönt och för mycket rött kött, det är oroande eftersom det ökar riskerna för sjukdomar senare i livet. Maten vi äter behöver vara näringsriktig, god och såklart klimatsmart.
MP vill visst värna svensk livsmedelsproduktion och stärka självförsörjningsgraden, förklarar hon. Partiet vill bland annat halvera arbetsgivaravgifterna i det svenska lantbruket, ge stöd för att ställa om till mer biodrivmedel – och införa en antibiotika-skatt för importerat kött.
– Vi driver på för att värna svensk köttproduktion, vi vet att vi har starkare djurvälfärd än andra länder. Vi vill att det importerade ”fulköttet” kostar mer och att det svenska köttet gynnas.
****
I köket i Karlstad har yngste sonen Harald lämnat en dregelfläck på Peter Kullgrens vita skjortaxel. Harald har än så länge bara två tänder och utsikterna till ryggbiff ser inte vidare goda ut. Peter Kullgren busar förtjust med sonen.
Du har kallats ett ”hot mot folkhälsan”. Vad säger du om det?
– Jag tror folk är vettigare än så. Jag säger inte till någon vad folk ska äta, det får man avgöra själv.
En gång hörde han om ett kostråd från Brasilien, som han har tagit fasta på.
– Laga så mycket mat som möjligt från grunden, involvera din familj i matlagning, och vet du någon som är ensam mycket, se till att den kan äta med er ibland. Lägg mycket tid på att äta och laga mat. Det är fint faktiskt.
Sarah Kullgren nickar. En kort, andaktsfull paus uppstår i köket.
– Jag fick nästan en ”hormonell” tår i ögat där, säger Sarah Kullgren och skrattar.
Hennes make trampar på en maskros på väg ut till grillen.
Livsmedelsverkets kostråd om kött
● Ät inte mer än 350 gram rött kött i veckan, tillagad mängd. Det motsvarar 400–500 gram rått kött. Bara en liten del av det bör vara chark.
● Rött kött är kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Chark är till exempel korv, skinka och bacon, men även chark av kyckling och kalkon.
● Två till tre köttmåltider i veckan blir runt 350 gram tillagat kött.
● I Livsmedelsverkets fördjupade konsekvensanalys av kostråd om rött kött och chark beskrivs forskningsläget såhär:
● ”Det finns en stor samstämmighet i den vetenskapliga litteraturen om att rött kött och chark ökar risken för tjock- och ändtarmscancer.”
● ”Rött kött klassas som ”troligen cancerframkallande för människor”, det vill säga att det finns begränsade bevis för att ett ämne är cancerframkallande hos människor och tillräckliga bevis för att det är cancerframkallande hos försöksdjur.”
Källa: Livsmedelsverkets kostråd om kött, och Livsmedelsverkets fördjupade konsekvensanalys av kostrådet om rött kött och chark.
