Sedan Finland och Sverige blev Nato-medlemmar har den ryska propagandan tilltagit i styrka. Den har blivit skarpare och rakare, och innehåller allt oftare hotfull retorik med varningar om ryska motåtgärder.
Nu har propagandan mot Norden letat sig in i valrörelsen inför höstens lokalval. Det går att vinna röster på retoriken säger Kari Liuhto, som är Finlands första och enda professor i underrättelseforskning. Tjänsten inrättades i fjol i samarbete mellan universitetet Turun yliopisto och den finländska Försvarshögskolan.
– Kort sammanfattat är den ryska inställningen mot Finland och Sverige just nu propagandistiskt fientlig, säger han.
Den ryska politikern Aleksej Zhuravljov sitter i den ryska statsdumans försvarskommitté och gick nyligen till verbalt angrepp mot Finland. I direktsändning påstod han att Ryssland, trots kriget i Ukraina, har kapacitet att ”spränga halva Finland”.
– Jag tolkar hans uttalande som väldigt kalkylerat, det är en del av hans valkampanj. Han fiskar efter ultranationalistiska röster, säger Kari Liuhto.
Mycket av Kari Liuhtos jobb går ut på att analysera propagandan som den ryska staten utsätter sina medborgare för. Enligt honom har den intensifierats och hårdnat under det senaste året, vilket Aleksej Zhuravljov utspel är ett av många exempel på.
Propagandan gör sig i dag påmind överallt och i alla sammanhang. Därför är den nästan omöjlig att motstå.
– Alla ryska medier är nu helt under Kremls kontroll. Den ryska propagandan är så tät så den tränger genom alla lager. De har gradvis skapat en bild av Norden som fientligt, och påstår till exempel att Finland försöker få tillbaka sina gamla landsområden, säger Liuhto.
Samtidigt ska vi i Norden inte överdriva betydelsen av de ryska politikernas barska uttalanden.
Ryska utspel om Gotland och Finland görs, enligt Kari Liuhto, för att skrämmas och skapa oro, och i det här fallet för att locka röster.
– Jag brukar säga att vi inte behöver oroa oss så länge Kreml håller på så här. Men om de plötsligt blir tysta finns det anledning till oro eftersom det skulle betyda att de planerar något, säger han.
Enligt Liuhto finns det stor förbättringspotential i både Finland och Sverige vad gäller beredskap, lagstiftning och skyddet mot ryska påverkanskampanjer. Han påminner bland annat om förvirringen och osäkerheten som uppstod när drönare slog ner i Finland under våren.
– Finland är en supermakt i världen när det gäller beredskap, men beredskap på papper räcker inte. Man måste öva och ha konkreta planer, vilket definitivt också gäller Sverige. Det ryska hotet är verkligt. Vi har fortfarande inte fullt ut förstått att kriget är på riktigt.
Enligt Kari Liuhto finns det inspiration att hämta hos ett annat land vid Östersjön.
– Både Finland och Sverige och alla andra länder borde följa Estlands exempel. Deras lagstiftning är uppdaterad för att möta dagens hot och de har delat ut långa fängelsestraff åt personer som har samarbetat och hjälpt rysk underrättelsetjänst, även i fall där det inte har funnits några statshemligheter inblandade.
Läs mer:
Rysk lag gör fastigheter till militärt hot mot Europa
Myndigheten: ”Svenska valet inte rysk prio”
Sabotagen ökar i Europa – ”befinner oss i konflikt med Ryssland”
