Hotet från havet
Hur kommer stigande havsnivåer att slå mot Sverige? DN skildrar konsekvenserna för människor, hus och ekonomi.
Natten mellan den 20 och den 21 oktober 2023 förvandlas Österlens vidsträckta sandstränder till ett stormigt inferno. På SMHI:s mätstation i Simrishamn går vågorna så höga att vatten forsar in i stationen och underminerar byggnaden. Längs hela kusten tar havet stora tuggor av stranden. Stugor och hus slits isär och förstörs av vattnets kraft.
När stormen till slut bedarrar kan SMHI konstatera nya rekord på flera håll. I Simrishamn nådde vattnet 126 centimeter över normalnivån.
Babet är en av de värsta högvattenhändelser som den svenska kusten drabbats av i modern tid – men nu väntas liknande extrema händelser bli allt vanligare. Och de värsta extremerna blir ännu värre.
Orsaken: det stigande havet.
De senaste decennierna har världshaven stigit allt snabbare, på grund av den globala uppvärmningen. När haven värms upp expanderar vattnet. Samtidigt forsar smältvatten från bergsglaciärer och inlandsisarna på Grönland och Antarktis ner i havet i ett ofattbart tempo. Enbart från Grönland handlar det om i genomsnitt runt 3,5 miljarder fulla badkar – om dagen.
Så snabbt stiger havet
● Hittills har havet globalt stigit omkring 23 cm jämfört med år 1900 och tempot ökar. Flera studier baserade på sattelitdata visar att havet stiger ungefär dubbelt så snabbt som för 30 år sedan.
● Runt en tredjedel av den observerade havsnivåhöjningen orsakas av termisk expansion, att varmare hav tar mer plats.
● Runt två tredjedelar av havsnivåhöjningen orsakas av smältvatten från bergsglaciärer och inlandsisarna på Grönland och Antarktis.
● Havet väntas stiga allt snabbare framöver, men hur snabb accelerationen blir är osäkert. I det mest optimistiska scenariot stiger havet med ytterligare omkring 35 cm till 2100, enligt IPCC. I absolut värsta fall – om det sker en snabb kollaps av stora istäcken på Grönland och främst Antarktis – kan havet stiga med upp emot två meter till seklets slut. Det är ett scenario som IPCC bedömer som mindre troligt.
● Hur snabbt havet kommer att stiga beror på framtida mänskliga utsläpp av växthusgaser.
Källor: SMHI, IPCC AR6, NASA, Copernicus.
Tempot i havsnivåhöjningen accelererar, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Till seklets slut väntas havet stiga med flera decimeter till – eller, i ett extremt men mindre sannolikt scenario där stora istäcken på Antarktis kollapsar, upp till två meter.
Utvecklingen väntas innebära en katastrof för de mest sårbara länderna som låglänta ö-nationer, men även Sverige påverkas nu allt mer. Längst ner i söder, där landhöjningen efter istiden är näst intill obefintlig, sker redan nu en allt dyrare kamp mot havet. Sedan början av 1990-talet har havet redan stigit med omkring 5-10 centimeter längs med Skånes, Hallands och Blekinges kust, enligt SMHI:s mätningar.
– Södra Skåne är absolut värst utsatt. Det sker nästan ingen landhöjning där och kusten består av lösa sediment som gör det väldigt utsatt för erosion, säger Ola Kalén, oceanograf på SMHI.
På myndigheter runt om i landet pågår just nu ett arbete för att kartlägga hur det stigande havet kan drabba oss. Sommaren 2024 pekade Myndigheten för civilt försvar (MCF, tidigare MSB) ut 17 områden längs Sveriges kust med betydande översvämningsrisk, som ett första steg för att hantera riskerna. Därefter, sommaren 2025, presenterade SMHI beräkningar av hur framtida extrema högvattenhändelser väntas se ut i de identifierade riskområdena – allt för att skapa en bild av hotet från havet.
I en unik kartläggning kan DN nu visa hur de extrema högvattenhändelserna kan slå mot Sveriges bebyggelse. Resultatet visar att över 50 000 byggnader finns i de områden som kan drabbas av översvämning vid högvattenhändelser, enbart i de 17 riskområdena, förutsatt att inga åtgärder vidtas. Av dem riskerar över 33 000 att bli helt omringade av vatten, resten riskerar att komma i kontakt med vatten i varierande grad.
Det handlar om allt från industribyggnader och skolor till brandstationer och polisstationer. Runt 10 000 av byggnaderna är bostadshus, inklusive flerbostadshus.
De ekonomiska konsekvenserna av högvattenhändelserna kan bli omfattande. I de områden som riskerar att översvämmas fram till seklets slut finns fastigheter till ett taxeringsvärde av 99,2 miljarder kronor, enligt DN:s beräkningar.
I kartläggningen har vi använt oss av det mest optimistiska av klimatscenarierna som SMHI har tagit fram åt MCF. Vi har också utgått från den mildaste av högvattenhändelser som myndigheten har beräkningar för, en så kallad 100-årshändelse.
Begreppet 100-årshändelse kan dock vara vilseledande, påpekar Sebastian Bokhari Irminger, civilingenjör i kusthydraulik vid Statens Geotekniska Institut, SGI.
– Hundra år låter så länge, det för lätt tankarna till något som aldrig kommer att hända mig. I själva verket är det något man bör räkna med att drabbas av någon eller några gånger under sin livstid om man bor vid kusten, säger han.
Det gäller alltså på alla platser längs kusten. Risken att en 100-årshändelse sker någonstans längs Sveriges kuster är betydligt större.
Vad som är en 100-årshändelse förändras också när havet stiger.
– Riskerna tar ett jättekliv när vi får stigande medelvattennivå. Vattennivåer som tidigare drabbade dig en gång under din livstid drabbar dig i stället nästan varje år, säger Sebastian Bokhari Irminger.
Flera experter påpekar att antalet byggnader som kan drabbas av kustöversvämning i framtiden sannolikt är större än i DN:s kartläggning. Vi bortser exempelvis från områden som inte pekats ut av MCF som särskilda riskområden, men som också löper stor risk att drabbas av översvämning.
Karin Hjerpe, verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, menar att invånare som hamnar utanför de identifierade riskområdena riskerar att invaggas i en falsk trygghet.
– Det finns en sådan risk. Bara för att man ligger utanför ett identifierat riskområde betyder inte det att man inte kan drabbas, säger hon.
En annan aspekt är att havet kan stiga snabbare än i det scenario som DN har utgått från. Här pekar experter framför allt på risken att stora istäcken på Grönland och framför allt Antarktis kollapsar, vilket skulle få havet att stiga mycket snabbt – i absolut värsta fall med upp till två meter till seklets slut, enligt FN:s klimatpanel IPCC.
För att ta höjd för de stora osäkerheterna utgår MCF från ett mer pessimistiskt klimatscenario, kallat SSP5-8,5, i sitt arbete med kustöversvämning. Det är ett klimatscenario som just nu är föremål för diskussion – i en rapport som IPCC ska publicera våren 2028 finns det inte med, eftersom så stora utsläpp av växthusgaser som scenariot baseras på numera bedöms osannolika.
Men en uppvärmning i linje med scenariot är fortfarande möjlig, påpekar Ola Kalén på SMHI. Det finns exempelvis en risk att klimatförändringarna triggar kedjereaktioner som snabbar på uppvärmningen, som snabbt tinande permafrost med stora utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan som följd.
Riskerna med en snabb avsmältning av istäcken på Grönland och Antarktis fångas inte heller av de traditionella klimatscenarierna, vilket gör att havsnivån kan stiga betydligt snabbare än de indikerar.
– Vi ska kunna se runt hörnet och vara medvetna om vilka extrema risker vi kan behöva förhålla oss till. Därför har vi valt SSP5-8,5 som ett högriskscenario, säger Maja Coghlan, handläggare vid sektionen för arbete med naturolyckor och klimatanpassning på MCF.
När DN gör en körning för MCF:s scenario (scenario två i grafiken) växer antalet påverkade byggnader mycket kraftigt, till över 180 000 fram till år 2150. Av dessa är drygt 47 500 bostadshus.
Kustkommunerna är väl medvetna om problemen. I en enkät som DN har genomfört uppger 123 av Sveriges kommuner att de har identifierat särskilda riskområden för översvämningar, då även vid skyfall och vid sjöar och vattendrag. Men 50 av dessa kommuner uppger att de inte har informerat invånarna i de utsatta områdena om riskerna.
På vissa håll, som i Skanör, pågår arbete med att bygga fysiska skydd mot det stigande havet. Andra, som Trelleborg, är i planeringsfasen för liknande åtgärder. Men generellt har Sverige en lång väg kvar när det gäller att vidta faktiska åtgärder för att skydda invånarna i riskområdena, menar de experter som DN har pratat med.
– Vi är relativt svaga internationellt sett när det gäller kustskydd eftersom vi inte har behövt vara bra på det. Nu behöver man vara mer proaktiv, säger Sebastian Bokhari Irminger.
Enligt Ola Kalén, oceanograf på SMHI, kommer det stigande havet också tvinga Sverige att tänka på andra sätt – och kanske rentav ge tillbaka mark till havet.
– Vi kommer snart att komma till lägen där det inte är möjligt eller samhällsekonomiskt rationellt att skydda vissa områden. Då måste vi backa från kusten. Något annat kommer inte vara försvarbart, säger han.
DN:s klimatenkät med kommunerna
• DN har skickat ut en enkät till alla landets kommuner om hur de arbetar med klimatrisker, framför allt när det gäller översvämningar.
• 153 av landets 290 kommuner besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 53 procent.
• Enkäten skickades ut under februari och mars 2026.
• I enkäten ställdes bland annat frågan ”Har ni identifierat något särskilt utsatt område för översvämningsrisker?”
• 123 kommuner (80%) svarade ”ja”. 17 kommuner (11%) svarade ”nej”. 13 kommuner (8%) svarade ”vet ej”.
• I enkäten ställdes också frågan ”Om ja, har de identifierade riskerna kommunicerats till invånarna i området/områdena?”
• 50 kommuner svarade ”ja”. 50 kommuner svarade ”nej”. 23 kommuner svarade ”vet ej”.
Här är de särskilda riskområdena för kustöversvämning
Här är de 17 riskområden för kustöversvämning som MCF har identifierat:
• Gävle
• Göteborg
• Halmstad
• Helsingborg
• Kalmar
• Karlshamn
• Karlskrona
• Kristianstad
• Landskrona
• Malmö
• Norrköping
• Stockholm
• Trelleborg
• Uddevalla
• Varberg
• Vellinge
• Ystad
Listan har tagits fram i enlighet med EU:s översvämningsdirektiv från 2007. Bedömningen baseras på var konsekvenserna av en översvämning bedöms kunna bli störst i ett nationellt perspektiv. Att ett område inte finns med på listan innebär inte att översvämningsrisk saknas.
Källa: Myndigheten för civilt försvar (MCF)
Så har vi gjort kartläggningen
• Vi har utgått från de 17 särskilda riskområden för kustöversvämning som dåvarande MSB (nuvarande MCF) har identifierat (2024).
• Med hjälp av databehandlingsverktyget Geopandas har vi
samkört data från SMHI och MCF, för att se hur många byggnader som svämmas över vid högvattenhändelserna i respektive riskområde.
• För högvattenhändelserna har vi utgått från SMHI:s beräkningar från 2025, som tagits fram på MCF:s begäran.
• SMHI:s beräkningar baseras på tre olika klimatscenarier (SSP2-4,5, SSP3-7,0, SSP5-8,5), två olika nivåer av händelse (100-årshändelse och 500-årshändelse) samt två olika tidshorisonter (År 2100 och år 2150) för respektive riskområde.
• Högvattenhändelserna skiljer sig från riskområde till riskområde och varierar mellan 127 cm (Gävle) och 294 cm (Halmstad), för scenario ett. Beräkningarna tar hänsyn till landhöjningen.
• I scenario ett har vi valt att utgå från det lägsta värdet i samtliga tre fall (SSP2-4,5, 100-årshändelse samt år 2100). Vi har valt att använda medianen hos SSP2-4,5.
• I scenario två har vi utgått från det scenario som MCF arbetar utifrån när de tar fram hot- och riskkartor åt länsstyrelserna, alltså en 100-årshändelse år 2150. MCF har valt att använda den 90:e percentilen i det värsta klimatscenariot, SSP5-8,5. Scenario två ger därför betydligt större siffror i antal översvämmade byggnader.
• Beräkningarna av hur vattnet sprider sig i landskapet kommer från MCF.
• Data över svenska byggnader och obebyggda fastigheter kommer från Lantmäteriet.
• Data över taxeringsvärden på fastigheter i de områden som kan svämmas över kommer från Skatteverket.
