Det var tisdagen den 9 juli 1776, fem dagar efter att självständighetsförklaringen hade skrivits under i Philadelphia. Generalen George Washington beordrade att den skulle läsas upp för allmänheten i New York, då en liten hamnstad i södra änden av Manhattan.
Publiken, många av dem soldater, reagerade entusiastiskt – och våldsamt. En grupp begav sig genast till Bowling Green, en park några kvarter bort.
Med rep och järnspett rev de ner en förgylld staty av George III, den engelske kungen. Hans huvud sågades av, sattes på en järnstång och visades upp på ett värdshus till allmänt jubel.
Resten av statyn smältes ner och gjordes till muskötkulor som sedan användes mot britterna i kriget.
De amerikanska kolonisterna bröt med London för att de inte ville styras av en allsmäktig kung. Det är svårt att inte dra parallellen till dagens USA, där den största proteströrelsen mot Donald Trump kallar sig ”No kings”.
Och där presidenten har låtit uppföra en sju meter hög gyllene staty av sig själv utanför en av sina golfbanor i Florida.
I Washington ser 250-årsjubileet ut att bli ett Maga-party, med hyllningar till Trump och den typ av svulstiga evenemang som han gillar. Festen tjuvstartade redan på hans 80-årsdag i juni med den omtalade UFC-galan utanför Vita huset.
I New York uppmärksammas i stället händelserna den 9 juli 1776. De var upptakten till ett av de mest dramatiska fältslagen i USA:s historia, det som ofta kallas slaget vid Brooklyn.
På en bakgård i denna stadsdel – i dag en storstad i sig med 2,7 miljoner invånare – träffar vi pensionären Norman Goben. Han håller på att färdigställa en stor muralmålning av detta blodiga slag.
– Det var den största invasion vi har varit med om. 30 000 brittiska soldater landsattes inte långt härifrån. Och ändå talas det inte så mycket om detta, säger han.
– Kanske beror det på att vi förlorade, och ingen älskar en förlorare.
Det stämmer, och inte minst dagens USA-president brukar håna losers och är besatt av tanken på att vinna.
Men slaget vid Brooklyn blev på sätt och vis ändå en seger för de amerikanska revolutionstrupperna. Ett kompani på några hundra man, kallat ”Maryland 400”, lyckades uppehålla de brittiska styrkorna tillräckligt länge för att tusentals andra amerikaner skulle kunna dra sig tillbaka över East River till New York.
De soldater som offrade livet den dagen sägs ligga begravda just intill muralmålningen utanför veteranorganisationen American Legions kontor vid nionde gatan och tredje avenyn.
Senare i sommar ska Norman Goben och flera hundra andra entusiaster återskapa slaget, iklädda tidstypiska uniformer. Han visar upp sin egen, mörkt blå med röda slag, som han har sytt själv.
– Jag är en menig soldat i revolutionsarmén. Det var George Washington som bestämde färgerna på uniformerna, de skulle vara motsatsen till de engelska som var röda med blå slag.
Några kvarter från muralmålningen ligger The Old Stone House, ett hus med anor från 1700-talet som under slaget fungerade som en befästning för de anfallande britterna.
Utanför den gamla byggnaden skjuter ett gäng skolpojkar på varandra med vattengevär i något som liknar en modern, snällare variant av slaget vid Brooklyn.
I det verkliga slaget tros över 3 000 man ha mist livet.
Kim Maier är chef för det historiska museum som nu finns i det gamla stenhuset. Hon och hennes anställda planerar en mängd evenemang med anledning av USA:s 250-årsjubileum.
Det handlar bland annat om att uppmärksamma den roll förslavade afroamerikaner och de amerikanska urinvånarna spelade under revolutionen. Och en webbsida där folk uppmanas att berätta vad de skulle vilja göra mot tyranner i dag, år 2026.
Det är precis den sortens firande som Donald Trump föraktar. I praktiken en sorts protest mot vad USA har blivit under hans styre.
– Vi kommer att betona att demokratin ständigt måste försvaras, säger Kim Maier.
Hon vill egentligen inte uttala sig om den sittande presidenten. Men utställningarna och aktiviteterna på hennes museum talar sitt tydliga språk.
Den 12 juli ordnas ett ”familjevänligt” evenemang kallat ”riv ner kungen”. Då får besökarna chans att riva ner en kopia av kung George III:s gyllene staty, gjord i papier maché.
– Huvudet kommer att vara en pinata, så det blir godis till barnen, avslöjar Kim Maier.
En nyöppnad konstutställning på museets andra våning har temat Breaking the law – bryta mot lagen. Här finns verk med titlar som ”Abort är normalt”, andra med referenser till Trumpanhängarnas stormning av Kapitolium 2021 eller om migrationspolisen ICE och dess brutala metoder.
Två tavlor har texten ”Gör Amerika storslaget igen” mot mörkblå bakgrund. Det är ju Trumps slagord, som först myntades av Ronald Reagan. Men om man ser tavlorna snett från sidan framträder i stället svartvita bilder av utsatta invandrare.
Är budskapet att det är okej att bryta tyrannens lagar i dag, precis som de amerikanska revolutionärerna bröt mot brittisk lag 1776?
Det vill Kim Maier inte riktigt svara på.
– Vad jag kan säga är att vår demokrati upprätthålls av vanliga människor, av gräsrötter. Så var det för 250 år sedan och så är det i dag.
Ända sedan i januari turnerar sex så kallade Freedom trucks runt i USA, som en del av Trumpadministrationens syn på historien. I dessa mobila minimuseer finns bland annat en vägg med 51 ”amerikanska hjältar” som anses ha format landet.
Trump hävdar själv att han inte har varit inblandad i urvalet, men det säger ändå mycket om hans syn på USA:s förflutna. Här är fokus på militärer, på kristna ledare och på miljardärer.
Också på underhållare från Trumps egen uppväxt på 1950- och 60-talet. Bara fyra av de 51 porträtten visar invandrare – samtliga europeiska vita män. Slaveriet och brotten mot urbefolkningen får ingen plats. Presidenten vill ju inte att USA ska ”skämmas” över sin historia.
På själva årsdagen, den 4 juli, kommer muralmålaren Norman Goben att bege sig till Philadelphia, staden där självständighetsförklaringen skrevs under.
– Jubileet är nästan heligt för mig. Jag är faktiskt ättling i rakt nedstigande led till en soldat som slogs i frihetskriget, säger han.
Just Philadelphia gör anspråk på att hålla i ”det riktiga firandet” av jubileet. Här har olika evenemang pågått sedan början av året – och många av dem kontrasterar starkt mot Trump-firandet i Washington.
Här kommer stora artister som Christina Aguilera och Queen Latifah att synas på scenen. Samtidigt som hela musikeliten har tackat nej till Trumps konsert i huvudstaden. Han får nöja sig med militärorkestrar, countryartisten Lee Greenwood – och FBI-chefen Kash Patels flickvän Alexis Wilkins.
Jag frågar Norman Goben varför han inte tänker resa till USA:s huvudstad den 4 juli.
– Nja, det var ju i Philadelphia allt hände. För mig handlar det här om vår historia, inte om dagens politik. Men du hittar ingen större amerikansk patriot än mig.
Läs mer:
Björn af Kleen: Runt den 4 juli står för alltid en stank av hyckleri
Kan ett medeltida dokument värt miljoner sätta stopp för Donald Trump?
Trump tar över USA-jubileum: ”Jag drar mer folk än Elvis”
