Det dröjde 1,5 år efter lagändringen, men på tisdagen väntas det första anonyma vittnesmålet i en svensk tingsrätt.
Över videolänk och iklädd solglasögon ska vittnet berätta om sina erfarenheter av den extremistiska våldbejakande internetmiljön och grupper som 764 och No lives matter (NLM).
Det är till den sfären som den åtalade 18-åringen i Umeå tingsrätt kopplas. Han misstänks för över 70 brott, däribland mordförsök, våldtäkter och grovt djurplågeri. Offren finns i flera länder. Den gemensamma nämnaren är att 18-åringen ska ha gett instruktioner till brotten över nätet.
Det anonyma vittnet, ”NN”, tillhörde en digital grävgrupp, som infiltrerade extremistmiljön och skickade vidare material både till polis och journalister. Syftet var att avslöja den verkliga identiteten bakom kontona.
Men att få tag i vittnet visade sig allt annat än enkelt.
Efterlysningar i riks-tv och på internetforumet Flashback misslyckades. Där svarade ”NN” att denne inte hade något att tillföra utredningen.
– Personen förstod inte vilka uppgifter vi var intresserad av. Men vi lyckades få tag i vittnet på andra sätt, säger Jenny Östling.
Hur då?
– Genom polisens egna efterforskningar. Ganska avancerade sådana.
Mer specifikt kommer tisdagens vittnesmål att handla om 18-åringens inblandning i flera knivattacker i Hässelby sommaren 2024. Den misstänkte ska ha följt överfallen genom direktsändningar och gett uppmaningar till den minderåriga förövaren.
I utredningen förekommer chattar där det anonyma vittnet diskuterar attackerna med ett konto kopplat till 18-åringen.
Där frågar ”NN” hur den misstänkte fick den minderårige pojken att utföra dåden.
”Vi tvingade honom”, svarar kontot och fortsätter:
”Han skulle bli arresterad om han inte gjorde det.”
Fakta.Så fungerar anonyma vittnen
● Sedan den 1 januari 2025 kan anonyma vittnen användas i brottmål, både i utredningen och i rättegången.
● Särskilda krav måste vara uppfyllda för att domstolen ska godkänna ett anonymt vittne. Ärendet ska gälla allvarlig brottslighet, det ska vara lämpligt att vittnet hörs anonymt och de ska finnas en påtaglig risk att vittnet eller dess anhöriga utsätts för brott om identiteten röjs.
● Ansökan måste göras av åklagare, misstänkt eller åtalad. Vittnet kan inte ansöka på egen hand.
Sedan lagen om anonyma vittnen infördes i januari 2025 har möjligheten använts i fyra olika brottsutredningar, men aldrig tidigare under en rättegång.
Syftet med verktyget är att bryta tystnadskultur och öka skyddet för vittnen. Men anonymiteten är också kontroversiell. Grundregeln är att den som anklagas för brott ska veta varifrån uppgifter kommer för att kunna försvara sig.
Emily Töyrä företräder 18-åringen som står åtalad i Umeå. Precis som Advokatsamfundet i stort ifrågasätter hon rättssäkerheten kring anonyma vittnen.
– Det är ju i princip omöjligt att försvara sig mot vad som sägs av ett anonymt vittne. Vi saknar nödvändig information för att bedöma hur stor tilltro vi ska sätta till uppgifterna.
Åklagaren anser i stället att 764-fallet är ovanligt väl lämpat för att använda sig av ett anonymt vittne. Den misstänkte har aldrig träffat vittnet i verkliga livet. De känner till varandra bara genom de alias de verkat under på internet. Därför kan ändå 18-åringen veta varifrån vittnesmålet kommer, enligt Jenny Östling.
Hon betonar också att vittnet är ett slags stödbevisning, som kompletterar det övriga materialet.
– Hade personen varit den enda bevisningen hade åklagaren inte åberopat vittnet, säger hon.
Men advokaten Emily Töyrä tycker inte att det räcker.
– Vi vet för lite om vittnet. Det är angeläget att veta om personen tidigare har dömts för brott, om den har politiska eller andra engagemang som spelar in.
Tingsrättsförhandlingen närmar sig sitt slutskede, men redan nu vill Emily Töyrä se fallet vandra upp till Högsta domstolen. Rättsväsendet behöver vägledning kring anonyma vittnen, anser hon.
– Lagen har aldrig använts innan och det vore bra att tydligare veta dels när verktyget ska användas, dels hur ett sådant vittne ska värderas av domstolen.
Fakta.764, NLM och misantropisk extremism
● Nätverken 764 och No lives matter (NLM) är båda del av en växande extremistisk rörelse som ibland benämns som våldsbejakande misantropi.
● Medan andra extremistiska grupper riktar hat och våld mot särskilda grupper rör det sig här om ett generellt hat mot människor.
● Grupperna verkar framför allt i den digitala miljön och riktar in sig på att rekrytera och exploatera sårbara unga. Offer hittas till exempel på spelplattformar och forum för ätstörningar eller psykiskt ohälsa. De som utsätts pressas ofta till att dokumentera när de skadar sig själva eller andra. Materialet blir sedan en slags trofé för utpressaren.
● Nätverken saknar en enhetlig ideologi, men har inslag av såväl sadism och nihilism som accelerationism och nazism.
● I Sverige har flera knivattacker kopplats till extremistgrupperna. I maj 2025 konstaterade Europol att flera svenska konton är aktiva i NLM:s Telegramgrupp. Där skämtar medlemmarna själva om att så många av dem verkar vara svenskar. ”Alla inom The Com som inte är amerikaner är svenskar”, skriver ett konto.
Läs mer:
Sadistsekt exponerade 14-åring för ”våld och pornografi” inför knivdåd
Satanistsekten 764 och de svenska knivdåden