Enligt Waseem Ahmad fick Islamic Relief aldrig några signaler om vad som väntade. Några medarbetare reagerade på upprepade besök från okända personer på sina Linkedin-profiler, men det var allt.
I december kallades organisationen till ett möte på Sida. Där fick företrädarna veta att verksamheten hade granskats i flera månader – och att stödet inte skulle förlängas.
Biståndsmyndigheten pekade på regeringens nya försiktighetsprincip, som säger att Sida måste säkerställa att partners inte har kopplingar till extremism. Samt ett yttrande från Center mot våldsbejakande extremism, CVE, som är en del av Brottsförebyggande rådet. Yttrandet innehåller inga uppgifter om att Islamic Reliefs verksamhet skulle vara antidemokratisk, men beskriver risker kopplade till personer inom och runt organisationen i Sverige.
Två medarbetare pekas särskilt ut – båda med familjeband till personer som i sin tur bedöms kunna kopplas till extremism.
Islamic Relief har bara fått ta del av den maskade rapporten, där namnen är strukna.
– Vi tror oss veta vilka personer de syftar på. Ingen av dem har haft något inflytande över verksamheten, säger Waseem Ahmad.
Organisationen säger sig fortfarande inte veta vilka konkreta uppgifter som ligger bakom beslutet.
– CVE säger att de använt öppna källor, men vill ändå inte berätta hur de har gått till väga.
Anna Strempel, enhetschef på CVE, uppger att myndigheten inte ska ha någon dialog med den organisation som granskas, men att det står Sida fritt att ha det.
– Vår målsättning är att återge den mest relevanta information vi funnit. Sedan får myndigheten värdera den tillsammans med övrig information de har tillgång till, säger hon.
Waseem Ahmad uppger att organisationen noggrant kontrollerar vilka de anställer:
– Våra rutiner är redan mer omfattande än vad som krävs. Vi kontrollerar personer i ledningspositioner och i styrelsen mot EU:s terrorlistor och mot polisuppgifter. Vid minsta indikation agerar vi.
Varför har ni anställda med den här typen av familjeband?
– De är vuxna människor. Vi ställer inte frågor om vilken ideologi våra anställdas släktingar har. Jag kan inte se att det vore rätt.
Men om en person har en närstående som exempelvis sympatiserar med terrorister – är inte det ett problem?
– Ska vi som biståndsorganisation bedriva underrättelsearbete? Det ligger bortom vårt uppdrag.
Men måste inte Sida reagera om det finns risk för extremism?
– Om det finns konkreta bevis är det en annan sak. Men vi har aldrig fått sådan information. Oavsett hur man ser på beslutet är följderna oproportionerliga. Det här riskerar så många liv.
Sida utredde Islamic Relief även efter att personer i organisationens globala styrelse uttryckt sig antisemitiskt 2020. Då bedömde myndigheten att tillräckliga åtgärder vidtagits och fortsatte samarbetet.
Ni har genom åren, även från forskare, anklagats för band till Muslimska brödraskapet.
– Det kan finnas enskilda fall utanför den svenska verksamheten långt tillbaka, men inget systematiskt. Det har gjorts många revisioner och kontroller utan att några sådana kopplingar har påträffats, säger Waseem Ahmad.
Kan du se en risk att biståndsmedel kapas av extremister?
– Med våra kontroller är det i princip omöjligt. Överföringar sker utifrån strikta kriterier och verifieras i flera led, bland annat av Sida.
Samtidigt menar han att Islamic Relief hamnat i en situation där man varken kan försvara sig eller vidta åtgärder, eftersom Sida hänvisar till risker snarare än konkreta fel.
– I dag förstår jag att den här försiktighetsprincipen i praktiken var riktad mot oss. Att det här är politiskt. Men jag förväntade mig inte detta från Sida.
Han menar att Islamic Relief bedömts efter sitt namn och sina religiösa symboler, snarare än sin verksamhet.
– Kanske borde vi ha varit bättre på att berätta vad vi faktiskt gör. Att vi räddar liv, oavsett tro.
Bilan Osman Jama, avdelningschef vid Sidas humanitära avdelning, skriver till DN att beslutet inte grundar sig i Islamic Reliefs biståndsverksamhet i sig utan i att myndigheten ”inte kan säkerställa att det inte finns kopplingar till våldsbejakande extremism och antidemokratisk verksamhet”.
Waseem Ahmad försöker fortfarande hitta någon som kan ta över hjälpen i Liban-zonen i Etiopien. Han har kontaktat Sida för att höra om någon annan aktör anlitats för tiden efter den 31 maj, utan att få svar.
Han har även vänt sig till Islamic Relief i Storbritannien och Kanada, men fått besked att deras pengar är bundna av andra projekt. Nu undersöker han om den svenska verksamheten har några egna insamlade medel, för att hålla delar av hjälpen igång.
Problemet är att Islamic Relief förlorar stödet till alla sina Sidafinansierade projekt på en gång. Det är inte bara verksamheten i Etiopien som riskerar att försvinna, utan också projekt i Sudan, Afghanistan och på andra håll.
– Vi tvingas prioritera hårt. Just nu kan vi inte ersätta den här finansieringen. Det är det värsta för en humanitär organisation.
Waseem Ahmad menar att beslutet kom vid sämsta möjliga tillfälle, när bistånd minskar över hela världen, bland annat till följd av drastiska nedskärningar i USA:s stöd.
– Om Sida åtminstone gett oss några månader till att fasa ut stödet hade möjligheterna varit bättre. Vi måste hitta ett sätt att få fram nödhjälpen. Jag vet bara inte hur.
Läs också: Vem ska hjälpa Bahasan när svenska stödet försvinner?
Läs också: ”Pappa sköts när han skulle skydda byn”
Fakta.Islamic Relief och kritiken
Islamic Relief grundades i Storbritannien 1984 och verkar i ett 40-tal länder, ofta i konflikt- och katastrofområden där få andra aktörer finns på plats – bland annat i Sudan, Afghanistan och Gaza.
Organisationen har länge varit omstridd. Kritiker hävdar kopplingar till Muslimska brödraskapet och islamistiska miljöer, något Islamic Relief tillbakavisar.
Under 2020 lämnade flera styrelseledamöter i Islamic Relief Worldwide sina poster efter att antisemitiska inlägg avslöjats. En brittisk myndighetsgranskning året därpå fann inga belägg för att den humanitära verksamheten stödde våldsbejakande extremism och bedömde att nödvändiga åtgärder hade vidtagits. En Sida-utredning fann inte heller skäl att avbryta stödet och beskrev verksamheten som av ”hög kvalitet”.
Olika länder har gjort olika bedömningar. I Tyskland och Nederländerna har stöd stoppats, medan bland annat Storbritannien och flera FN-organ fortsatt samarbeta med organisationen.
I december 2025 beslutade Sida att avslå organisationens ansökan om fortsatt stöd efter ett yttrande från Center mot våldsbejakande extremism. Myndigheten hänvisade till försiktighetsprincipen.
Beslutet välkomnades av bland andra företrädare för Sverigedemokraterna. Flera svenska biståndsorganisationer har däremot kritiserat beslutet för otydliga grunder och negativa följder för utsatta människor. Islamic Relief har avvisat alla kopplingar till extremism.
Fakta.Biståndet till Etiopien
● Runt 20 miljoner människor i Etiopien i behov av humanitärt stöd, enligt FN.
● Krisen drivs av konflikter och torka och slår mot tillgången till mat, vatten och sjukvård.
● Hjälpsystemet pressas av neddragningar och stoppade program.
● Sida avsätter 141 miljoner kronor i initialt humanitärt stöd till Etiopien 2026, jämfört med 199 miljoner kronor 2025.
Källor: OCHA, Sida Humanitarian Crisis Analysis 2025 och 2026
Om journalisterna
Staffan Lindberg är specialreporter på Dagens Nyheter och arbetar med granskande journalistik, ofta om globala frågor. Han har tidigare belönats med Stora journalistpriset och Guldspaden.
Linus Sundahl-Djerf är fotograf på DN sedan 2025. Han har tidigare utsetts till Årets fotograf och vunnit Årets bild.
