Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Aftonbladets avslöjande om att statsministerns fru Birgitta Ed har erbjudit ”kontaktnät” mot att gratisarbeta med renoveringsarbete på hennes gård Fållökna kom inte direkt som en överraskning.
Gården har statsministerhustrun Birgitta Ed och parets vän, lobbyisten Göran Thorstensson, köpt för att bedriva ”existentiell hälsa” på. Eller kanske bo i. Det är inte helt uppenbart.
I samband med att verksamheten drog igång gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla arbetet med just existentiell hälsa. Efter att generaldirektören ifrågasatt uppdraget fick hon sparken.
En slump? Aftonbladet har tidigare också kunnat avslöja att volontärer på gården senare fått statliga toppjobb.
Men låt oss titta lite på den efterföljande krishanteringen. En irriterad Ulf Kristersson kallade granskningen ”lögnaktig” och påstod att det funnits en ”agenda”.
Tredje medlemmen i Fållökna-gänget, Göran Thorstenson, skrev ett rasande mejl till DN:s ledarredaktion som kommenterat händelsen. I detta meddelades förhoppningen att DN:s medarbetare och Aftonbladets reporter Lisa Röstlund ”en dag får betala ett högt pris för det ni nu bidrar till”.
Vårt sorgebarn till minister, Carl-Oskar Bohlin, ägnade sig åt att med sedvanlig dynamit-Harry-precision misstänkliggöra Aftonbladets reporter på plattformen X
Vårt sorgebarn till minister, Carl-Oskar Bohlin, ägnade sig åt att med sedvanlig dynamit-Harry-precision misstänkliggöra Aftonbladets reporter på plattformen X. Ministern insinuerade där att hon själv mutats av klimatorganisationen ”Rebellmammorna”.
De hade nämligen gjort en insamling för att köpa Lisa Röstlunds bok om klimatjournalistik. Och hon hade skrivit ”urskuldande” om sagda mammor – vilket innefattat att ministern själv granskats. Journalisten hade alltså, enligt Bohlin, precis som statsministerparets volontärer, belönats för sina insatser.
Att misstänkliggöra enskilda journalister på det viset borde såklart inte ingå i arbetsbeskrivningen för en minister i civilt försvar. Men där är vi nu.
Kanske finns förklaringen till denna märkliga strategi i Göran Thorstensons, bok ”Människor påverkar människor”, utgiven av hans och Birgitta Eds pr-byrå Springtime 2006.
Där får vi veta att Springtime arbetade för att skapa word of mouth-ambassadörer åt sina kunder. Om du vill lobba: försök inte på egen hand förändra någons åsikter. Elda i stället på en opinion bland redan frälsta. De påverkar sedan sin näromgivning.
”Det är i samtal med dem vi har förtroende för – familj, vänner arbetskollegor, grannar och andra – som vi påverkas och tar ställning”, skriver Thorstenson.
Detta kan vara förklaringen till att kriskommunikationen nu riktas mot de enda mottagliga – alltså din fulle onkel som håller oändliga monologer hämtade ur Bensinupproret till midsommarsillen.
Men det är ingen engångshändelse. Även jag har fått brev från konsulten
Carl-Oskar Bohlins påstående att Rebellmammorna lyckats samla in nog med stålars för att matcha ett statligt toppjobb är givetvis så dumt att vevradion tystnar av sekundärskam. Ändå har ministerns inlägg fått 1 800 likes på Elon Musks ekokammare X.
Men mest medryckt tycks Göran Thorstenson själv ha blivit.
Kommunikationsexperten har senare bett om ursäkt för hur formuleringen att journalisten ska ”betala ett högt pris” kan ”uppfattats”.
Men det är ingen engångshändelse. Även jag har fått brev från konsulten.
Detta efter mitt påstående i denna tidning att jätteskolkoncernen John Bauer, före sin konkurs 2013, plundrats av ägarna och att eleverna inte visste vilken skola de skulle gå i efter sommarlovet.
Thorstensons mejl till mig kan kort och gott summeras med följande rad:
”Så mitt råd är enkelt och gratis(!): sluta ljug!”
Och visst. Några elever visste eventuellt vilka skolor de skulle gå i efter sommarlovet.
John Bauers vd, även han med bakgrund i Moderaterna, köpte nämligen de bästa skolorna i friskolevraket till fyndpris och startade en ny koncern.
Watma education.
Och vem satt fram till för några år sedan i bolagsstyrelsen? Jo, ingen mindre än Göran Thorstenson.
Det är nästan så man skulle kunna tro att egenintressena – hur gratis lobbyistens goda råd till mig än var – aldrig ljuger.
Läs fler krönikor av Johannes Klenell