Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
SAS vd avgår – var det väntat?
Det låg i luften och var väntat. Redan den 2 juli skrev nyhetsbyrån Bloomberg att Anko van der Werff var huvudkandidat till vd-jobbet på Air Canada. Nu är det klart att det blir så. Men han stannar i SAS under hösten. Den 51-årige holländaren har under sina fem år lyft SAS från närmast dödsdömt krisbolag till ett flygbolag med framtidstro och utstakad väg framåt.
Samtidigt är tajmingen usel. Det sker bara en dryg vecka efter att han själv frontade SAS största investering någonsin: köpet av 39 Airbus-långdistansplan. Han lämnar också mitt i något ännu känsligare – en bolagsintegration med Air France–KLM. Redan förra året aviserade de om att öka ägandet från 19,9 till 60,5 procent i SAS. Nu ska affären, som han är en viktig del av, slutföras under hösten. Anko van der Werff lämnar visserligen inte förrän 2027, men det blir stökigare med honom som lame duck under ett halvår. SAS har nämligen inte hunnit rekrytera efterträdare. Det vittnar om att beskedet kom hastigt.
Lämnar han ett dukat bord?
– Ja, för att vara bolaget SAS, som orsakat krisrubriker under många år, gör han faktiskt det.
Anko van der Werff tillträdde som vd 2021, efter en tid i samma position på det sydamerikanska flygbolaget Avianca. Han rekryterades för att vända SAS, och fick direkt kavla upp ärmarna. År 2022 gick SAS in i amerikansk Chapter 11-rekonstruktion, efter pandemikris, höga kostnader, konflikter med piloter och en affärsmodell som gungade.
Efter hårda förhandlingar kom SAS ur rekonstruktionen sommaren 2024. Då hade bolaget fått nya huvudägare: Castlelake, danska staten, Air France–KLM och Lind Invest.
Svenska staten var ute.
Det var större än många tror. Drömmen om ett slags skandinavisk nationalsymbol ovanför molnen dog.
Tankarna på SAS kom redan på 30-talet. Svenskt näringslivs toppnamn Marcus ”Dodde” Wallenberg och statsministern Per Albin Hansson (S) hade en gemensam plan: ett svenskt flygbolag som kunde korsa Atlanten för affärsresor, garantera statsmaktens diplomatiska förbindelser och bära svenska flaggan.
Norge och Danmark behövdes för lönsamheten. 1946 föddes SAS – Scandinavian Airlines Systems, ett bolag skyddat av de skandinaviska regeringarna, liksom andra regeringar skyddade Air France, British Airways eller Alitalia.
Sedan kom kriserna och lågprisbolagen.
Men efter rekonstruktionen 2024 kom vändningen, signerad Anko van der Werff. Ett internationaliserat SAS blev en del av den fransk-nederländska flygjättens nätverk. Sedan dess har Köpenhamn alltmer blivit SAS stora centrumnod, på bekostnad av Arlanda. Bolaget är mer punktligt och ekonomin har stabiliserats. Det största styrkebeskedet blev investeringen i de 39 långdistansplanen.
Men efterträdaren får en del att bita i. Förutom att hjälpa till att baxa Air France–KLM-affären i mål ska delikata skandinaviska intressen jämkas samman: SAS ska växa tungt från Köpenhamn. Det gör att frågan om Arlanda och Sveriges minskade betydelse växer.
Det är och blir allt känsligare. Och nu finns ingen svensk regering där att skydda Marcus Wallenbergs gamla flygbaby – som helt enkelt kan bli ett danskt navbolag i Air France–KLM-systemet.
Hur märker en vanlig resenär vd-bytet?
– Inte alls. Vi måste veta vem som blir efterträdare och vad denne har för planer för att svara på det.
