Efter katastroferna i Tjernobyl och Fukushima har säkerhetsarbetet för olyckor vid kärnkraftsanläggningar stärkts. Det har handlat om allt från ren konstruktion och informationsutbyte till internationella avtal.
Men kriget i Ukraina har nu på allvar lyft en annan typ av säkerhet – den i händelse av kris, krig och medveten attack.
– Riskbedömningarna förändras radikalt i krigstid, säger Mariana Budjeryn, forskare vid Center for Nuclear Security Policy vid universitet MIT i Boston.
Man talar inte längre enbart om ”nuclear safety” utan också om ”nuclear security”. I en krigföring där angrepp på energiinfrastruktur används allt oftare har kärnkraften blivit en nyckelkomponent, just nu i såväl Ukraina som i Mellanöstern.
Sårbarheterna är flera. Ett kärnkraftverk i drift genererar elektricitet, men är ändå beroende av extern el. Bryts strömförsörjningen och reservfunktionerna inte räcker kan det leda till katastrof. Också vattentillgången till kylsystemen måste säkras.
– En annan aspekt man sällan tidigare talat om är personalens utsatthet. Anställda vid kärnkraftverket i Zaporizjzja har inte bara tagits som gisslan, utan också torterats, säger Mariana Budjeryn.
I en tid då Genèvekonventionen, som förbjuder attacker mot kärnkraft, oftare ignoreras behöver man föreställa sig ett direkt militärt angrepp. För en aktör som vill orsaka maximal skada kan en attack mot ett kärnkraftverk ses som ett alternativ till kärnvapen.
Kärnkraftverket i Zaporizjzja, som är Europas största, har varit ockuperat av Ryssland sedan mars 2022. Kraftverket används sedan länge som en sköld av ryssarna, som vet att Ukraina inte kan avfyra försvarseld i dess riktning.
I höstas bröts strömförsörjningen till anläggningen i flera veckor. Experter från såväl det internationella atomenergiorganet IAEA som Greenpeace varnade för en potentiellt kritisk situation. Kontrollen över anläggningen är en av de svåraste knäckpunkterna i överläggningarna om ett fredsavtal.
I Sverige finns sex aktiva reaktorer, och det planeras för ny kärnkraft. På Strålsäkerhetsmyndigheten pågår just nu ett förberedelsearbete för hur kärnkraften kan hållas i drift i tid av höjd beredskap.
– Erfarenheterna från Ukraina är helt centrala när vi ska skapa en sådan förmåga, säger Henrik Moberg, chef på Strålsäkerhetsmyndighetens enhet för utveckling och beredskap.
Det handlar exempelvis om hur bemanningen kan stärkas och reservdelar säkras. Till skillnad från Ukrainas statligt ägda anläggningar drivs kärnkraften i Sverige av privata företag, med ansvar för säkerhet och drift. Hur beslutsgången ser ut mellan myndigheter och industri i krigstid är inte alltid tydligt.
– Hittills har vi utgått från att krigets lagar respekteras av alla och att kärnkraften är fredad. Kriget i Ukraina har visat att det inte är så. Hittills tycks det som om Ryssland inte har för avsikt att skada kärnkraftverken i sig – däremot används de för att skapa militärt handlingsutrymme. Det är perspektiv vi behöver ta in också i Sverige, säger Henrik Moberg.
Samtliga experter DN talar med betonar betydelsen av internationella samarbeten. IAEA har kritiserats för att vara följsamt mot Ryssland, men när inspektioner och kontakter med oförutsägbara aktörer eller situationer skett är det ändå tack vare IAEA.
Men det är bråttom med nya överenskommelser, framhåller Mariana Budjeryn vid MIT, som i slutet av april reser till Sverige bland annat för ett möte på försvarsdepartementet.
Fakta.IAEA
Det internationella atomenergiorganet IAEA bildades 1957 och är en del av FN-systemet. 181 länder är medlemmar i IAEA.
Syftet är att verka för säker användning och utveckling av kärnkraft och förhindra att kärnteknik används i militära syften. Inom ramen för det kan IAEA bl a göra inspektioner, utvärderingar och ge rekommendationer.
Generaldirektör är sedan 2019 argentinaren Rafael Grossi. Under många år, 1961-1997, var leddes IAEA av en svensk (först Sigvard Eklund, därefter Hans Blix).
I det senaste utlåtandet från IAEA om situationen i Ukraina varnas för riskerna med de upprepade strömavbrotten vid anläggningen i Zaporizjzja. Försöken att få till stånd såväl reparationer som en lokal vapenvila försvåras av att den skadade ledningen ligger mitt i frontlinjen, enligt Rafael Grossi.
Läs mer: Irans kärnenergianläggningar hittills inte måltavlor
