Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
En skarp knall hörs genom musiken. ”Stay down”, ropar någon. De smoking- och galaklänningklädda gästerna dyker ner på golvet. Tungt beväpnade säkerhetspoliser kliver fram, presidenten skyfflas undan. Bilderna från Washington och Vita huset-journalisternas årliga fest är dramatiska.
Skytten – som aldrig tar sig in i rummet utan avlossar sitt vapen utanför dörren – är enligt uppgifter i amerikanska medier en 31-årig man från Kalifornien. Han greps omedelbart. Tack och lov skadades ingen.
Vare sig vem måltavlan eller vad motivet var har i skrivande stund inte bekräftats av polisen. Men det rapporteras att gärningsmannen hade Donald Trumps ministrar i sikte. Det kan mycket väl ha handlat om Trump själv.
Men det går också att föreställa sig ett scenario där det var journalisterna på middagen som var måltavla. Eller ”folkets fiende”, som presidenten kallat dem.
Under alla omständigheter utgör detta en uppenbar attack på USA:s demokrati. Ytterligare en – efter stormningen av Kapitolium, skotten mot Trump i Butler i Pennsylvania i valkampanjen 2024, det avstyrda attentatsförsöket mot honom i Florida senare samma höst, och mordet på högerinflueraren Charlie Kirk förra året.
Det går att önska att knallen får amerikanerna själva att vakna upp, det är endast de som kan se till att demokratin tillfrisknar.
USA är just nu hyperpolariserat. Känslor och retorik kokar över. Det går naturligtvis inte att helt separera detta samhällsklimat från våldsdåden. Det betyder inte att relationen mellan ord och gärningar alltid är detsamma.
Efter attentatsförsöket i Butler var det många till höger som skyllde på demokraterna och vänstern. Det påstods att de som varnat för att Trump utgjorde ett hot mot demokratin legitimerat dådet. Det är ett vrickat resonemang. Presidenten hade försökt välta ett valresultat – sedan återkomsten till Vita huset har han använt justitiedepartementet för att ge sig på sina politiska motståndare. Ledande demokrater var då – och nu – snabbt och kompromisslöst ute och fördömde våldet. Det kan jämföras med hur presidenten manade demonstranterna mot kongressen den 6 januari 2021, och sedan länge satt tyst medan härjningarna pågick.
Det vore bisarrt om Trumps auktoritära grepp inte kunde kritiseras, kallas vid sitt rätt namn, utan att det betraktades som uppvigling. På samma sätt vore det bisarrt att påstå att presidenten har sig själv att skylla när han blir måltavla, för att han är den enskilt starkaste orsaken till ett polariserat klimat där politiskt våld blivit vanligare.
För oss på den här sidan Atlanten är lördagskvällens skott i Washington ytterligare en varning – ännu en signal om hur illa ställt det är med hälsotillståndet för USA:s demokrati. Det går att önska att knallen får amerikanerna själva att vakna upp, det är endast de som kan se till att den tillfrisknar.
Men det är uppenbart att vi – länge beroende av den ”fria världens ledare” – inte kan hänga upp vår egen säkerhet på att de lyckas.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Föreställ dig protesterna om människor börjar massdeporteras
DN:s ledarredaktion: Utan Orbán kan EU äntligen agera som en stormakt















