Användningen av hormonläkemedel för klimakteriesymtom fortsätter att öka i Sverige. Andelen kvinnor över 45 år som hämtade ut läkemedlen steg från 5,1 procent 2021 till 8,4 procent 2025. Förra året gällde det 205 000 kvinnor.
Samtidigt visar statistik från Socialstyrelsen att hormonbehandling har blivit en socioekonomisk markör. Det är fyra gånger vanligare att kvinnor i välbärgade områden hämtar ut östrogen än kvinnor i socioekonomiskt utsatta stadsdelar.
– Den som har resurser söker och får hjälp och är beredd att betala för det, konstaterar Angelica Lindén Hirschberg, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet.
Det ökande intresset för hormonbehandling har lett till brist på flera preparat i Sverige. DN har tidigare berättat att svenska kvinnor reser till Finland för att få tag på läkemedlen.
I juli steg priset på hormonplåster med 60 procent. Angelica Lindén Hirschberg oroar sig för att skillnaderna ökar när läkemedelsbolag höjer priserna eller lämnar högkostnadsskyddet. Då får patienten betala hela kostnaden själv.
– Det är jättetydligt att möjligheten att söka vård och få behandling är kopplat till utbildning, inkomst och att vara född i Sverige. När priset nu höjs på läkemedel som tidigare varit ganska billiga, ökar ojämlikheten ännu mer. Det är skrämmande att vården inte är mer jämlik, säger hon.
Sju av tio kvinnor har någon form av klimakteriebesvär som vallningar, svettningar, sömnproblem, muskel- och ledvärk och torra slemhinnor. Den som saknar kunskap om symtomen kan gå miste om effektiv behandling.
– Man förstår kanske inte vad man har för symtom och vad det handlar om, och därför söker man inte vård, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Men hormonbehandling lindrar inte bara besvär. Den kan också förebygga sjukdom på sikt, förklarar hon. Kvinnor med svåra eller mer uttalade symtom har en större risk för till exempel hjärt-kärlsjukdom. Klimakteriet är också kopplat till högre risk för frakturer när skelettet urkalkas på grund av brist på östrogen.
– Man kan säga att symtomen i sig är en markör för vilken benägenhet man har att drabbas av olika medicinska tillstånd på sikt.
Angelica Lindén Hirschberg varnar för att hälsoskillnaderna kan öka bland kvinnor.
– Redan i dag lever kvinnor i välbärgade kommuner flera år längre än i mer resurssvaga områden. Det behövs verkligen att man gör någonting.
För att minska skillnaderna måste sjukvården prioritera information om klimakteriet, vad det innebär och hur det påverkar hälsan, menar hon.
– I synnerhet i mer resurssvaga områden, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Men klimakterievård handlar inte bara om läkare och hormoner, menar hon. Det behövs ett bredare samarbete där barnmorskor, sjuksköterskor och sjukgymnaster deltar.
– Det yttersta ansvaret ligger hos regionerna. Det behövs fler regionala utbildningssatsningar. Det behövs också kraftigare statligt ingripande med en landsomfattande kontroll över tillgängligheten av läkemedel, snarare än att marknaden styrs helt av läkemedelsbolagens ekonomi.
Fakta.Symtom på klimakteriet
Klimakteriet definieras som tiden före och efter sista menstruationen, som brukar ske i åldern 51-52 år.
Vanliga symtom i klimakteriet är bland annat värmevallningar, sömnproblem, hjärndimma, humörförändringar och minskad sexuell lust.
Klimakteriebesvär kan behandlas med läkemedel som innehåller östrogen. Socialstyrelsen publicerade de första nationella riktlinjerna för klimakterivård tidigare i år.
Källa: Socialstyrelsen
Läs mer:
Kvinnor korsar finska gränsen i jakten på östrogen
Anna Bratt: Därför är det så svårt att få tag på östrogen
