Den fleråriga konflikten på mossen i lilla Grimsås i Västergötlands sydöstra hörn har spetsats till.
De senaste veckorna har ett hundratal aktivister inte bara fortsatt att plugga igen de diken som företaget grävt för att torka upp marken, utan också med breda ”skallgångskedjor” sått stora mängder frön, framför allt solrosfrön.
Åklagare anhöll två av aktivisterna, misstänkta för olika brott, varav en kvinna specifikt för fröspridningen.
Ett åtal för sju fall av egenmäktigt förfarande väcktes på fredagen mot en annan aktivist, medborgare i Österrike och Storbritannien. Kvinnan anses ha hindrat arbetsfordon på mossen.
– Vi har material som bygger på att de själva säger att de var ett hundratal som sådde. Det finns från de här veckorna kring 130 upprättade brottsmisstankar, säger polisens utredningsledare Stefan Jalderyd till DN.
Företaget Neova, som har den finska staten som majoritetsägare, har tillstånd att fram till år 2038 bryta i medeltal 50 000 ton energitorv om året på den kring 200 fotbollsplaner stora mossen.
Men energitorven finns djupare ner i marken, och för att komma åt den måste stora mängder torv, som kan användas till odling, först grävas bort.
Klimatrörelsen Återställ våtmarker anser att de har juridiken på sin sida. De brukar också hänvisa till att ”torvmossar täcker endast 3 procent av jordens landyta men lagrar dubbelt så mycket kol som all skog på jorden.”
Företaget Neova svarar med att det svenska torvbrukets utsläpp står för sex promille av Sveriges totala utsläpp av koldioxid.
Återställ våtmarker hävdar att Neova bryter mot lagen för att de inte alls är ute efter att bryta energitorv, utan bara odlingstorven – den man kan köpa på en handelsträdgård för att ha i rabatterna.
I mars i år avslog länsstyrelsen Neovas anmälan om att ändra tillståndet för att även gälla odlingstorv. Det skulle krävas ett helt nytt miljötillstånd, menar länsstyrelsen.
Bolaget har dock rätt att ta vara på det som kan säljas som odlingstorv i den mån det behövs för att arbetet ska kunna bedrivas på ”ett ändamålsenligt sätt”.
Under sommaren har tonläget i sociala medier ibland varit brutalt.
– Vissa saker som skrivs kan väl närmast kallas för olaga hot. Folk ska skjutas, avlivas, köras över och grävas ner. Det kan jag verkligen reagera på, säger polisen Stefan Jalderyd.
Neova hävdar att de ekonomiska skadorna efter fröspridningen redan uppgår till minst tio miljoner kronor.
Företaget menar att fröna gör torven oren, en kostsam test- och reningsprocess måste till och torven kan bli svår att sälja. Bolaget anser att det handlar om grov skadegörelse.
– Fallet är ovanligt, vi kommer säkert behöva anlita oberoende experter. Företagets kunder ställer förstås krav på hur torvprodukten de köper ska se ut, men hur många solrosfrön som spridits och överlever är oklart, säger polisen Stefan Jalderyd.
Återställ våtmarkers talesperson och medgrundare är Helen Wahlgren.
– I min dröm såg jag framför mig att polisen skulle beslagta fröpåsar. Jag menar att så frön är det mest radikala man kan göra, mer radikalt än att blockera trafiken på en motorväg.
Senaste gången hon själv dömdes var i april i år, då för olaga intrång på Grimsåsmossen. Hon har tidigare fem domar av liknande slag mot sig.
Helen Wahlgren kallar frömetoden för ”fullständigt genialisk”.
– Människor var villiga att gå ut och så dag efter dag trots hot om hundratals miljoner i skadestånd. Det visar på mänsklig uppoffring. Grimsås har på så vis blivit en hot spot för hela torvindustrin som den bara inte kan förlora.
Ni tar er rätten att orsaka ett enskilt företag stor ekonomisk skada. Hur ser du på det?
– De värden som hotas är så oändligt mycket större, klimatförändringarna leder till ekonomisk, social och politisk kollaps.
För Neova svarar projektledaren Sofia Ekmark. På DN:s fråga om varför det är rimligt att de som spridit fröerna kan få fakturor på miljonbelopp skriver hon:
”Jag anser att det snarare vore orimligt om känd förövare inte tvingas ta ansvar för sina handlingar. Det är centrala delar av skadeståndslagen och vår princip är att följa den. Aktivisterna har varit tydliga med att de står för sina handlingar.”
Aktivisterna säger att det numera inte bär sig att bryta energitorv och att er reaktion nu indirekt bekräftar att det är odlingstorven som ni egentligen bryter.
”Att det saknas tillstånd att skörda och sälja odlingstorv är hittepå från aktivisterna och kan enkelt kontrollera via länsstyrelsen. Påståendet gör dock att vi, offret, skuldbeläggs med insinuerande frågor när vi är de enda som inte bryter mot lagen”, skriver Sofia Ekmark.
Ni är kritiska mot polisens agerande för att fröspridningen inte stoppades mer handgripligt.
”Redan första dagen hade vi skador om flera hundra tusen. Genom att upprätthålla lag och ordning tidigt hade skadegörelsen minskats avsevärt och vår verksamhet kunnat fortgå. I andra sammanhang bryts demonstrationer inom sex timmar, här tilläts två veckor”
I debatten om Grimsås ställs klimat- mot näringspolitik. Är det värt att fortsätta brytningen om man ser det till den globala klimatfrågan?
”Politikområdena är väl avvägda i dag. Ett Sverige utan torv blir fattigare, svagare och mer importberoende. Återställ våtmarkers önskan slår undan benen för svensk odling, livsmedelsproduktion och skogsnäringen och gör svenska folket beroende av andra länder, det vore ansvarslöst.”
Bakgrund.Tingsrätt avvisade hävda nöd
Tre somrar av massgripanden, aktivister som limmat fast sig, anklagelser om misshandel, diken som grävs igen, traktorförare som gräver upp dem, poliser som skrivit hundratals anmälningar och omfattande processer i domstol.
Så har situationen sett ut om brytningen av torv på mossen i Grimsås i Tranemo kommun. Men företaget Neova och Återställ våtmarker har också haft konfrontationer på flera andra håll, som utanför Sävsjö och Värnamo.
När Borås tingsrätt kom med domen efter förra sommarens aktioner avvisades ett grundläggande argument från Återställ våtmarker: ”Tingsrätten ifrågasätter inte att klimatkrisen är allvarlig och att de tilltalade har handlat utifrån sin övertygelse om klimathotets allvar. Det medför dock inte att deras handlingar är tillåtna med stöd av reglerna om nöd.”
Källa: Domstolar och DN
Fakta.Regeringen ska svara EU om torven
2024 trädde den så kallade naturresursförordningen i kraft. Den är tänkt att skydda och återställa ekosystem och livsmiljöer i naturen. EU:s medlemsländer har två år på sig att fatta beslut om en nationell naturrestaureringsplan.
Senast 1 september ska regeringen återrapportera till Bryssel.
Ett förslag i paketet är att man via miljöbalken inte ska tillåta nya torvtäkter och inte förlänga befintliga tillstånd, som det i Grimsås. Undantag ska bara ges för totalförsvarets behov.
Men torv- andra branscher för samtal med regeringen om vad de anser förslaget innebär i praktiken.
– Nuvarande förslag är levererat av ett antal myndigheter och därefter ska våra folkvalda politiker lägga på ett samhällsraster. Gör man inte det kommer torvproduktionen försvinna med allvarliga konsekvenser för större delen av Sveriges gröna näringar, anser Svenskt Torvs generalsekreterare Rickard Axdorff.
Källa: Naturvårdsverket och DN
Läs mer: Aktivisterna i katt- och råttalek med grävmaskinerna i Grimsås