– Det här leder i flera fall till ökande konkurrens, eftersom utrymmet krymper ju högre upp fåglarna kommer, säger Joséphine Couet som forskar i ekologi vid Helsingfors universitet i Finland.
Tillsammans med en stor grupp europeiska forskare har hon studerat hur sammanlagt 177 fågelarter förändrat sina levnadsvanor i några av Europas bergsområden sedan millennieskiftet. Resultatet, som nu publiceras i tidskriften Global Ecology and Biogeography, visar att fåglarna flyttat i genomsnitt en halvmeter högre upp per år sedan 2001.
– Vi vet ju sedan tidigare att växtligheten kryper högre upp på grund av klimatförändringarna. Nu kan vi se att det även gäller för rörliga organismer. Sannolikt försöker fåglarna följa efter sin livsmiljö så gott de kan, med föda och boplatser.
Förändringen är störst i de skandinaviska fjällen. Där häckar fåglarna nu i genomsnitt lite drygt tolv meter högre upp än vid millennieskiftet. Bland de fåglar som utmärker sig finns stenskvättan, som numera häckar 33 meter högre upp än den gjorde vid millennieskiftet.
En sak som överraskade forskarna är att förflyttningen har skett i samma takt även på bergens skuggsidor. Tidigare har man trott att dessa lite svalare områden skulle utgöra ett slags skyddande buffertzon för många arter när temperaturen stiger. Men så tycks det inte vara.
– Trycket av klimatförändringarna ser ut att vara konstant på alla sidor av bergen, vilket vi inte riktigt hade väntat oss. Vi ser i och för sig att fåglarna fortfarande kan häcka på lite lägre höjd där, men de drivs uppåt i samma takt som på solsidan. Det är en intressant upptäckt, säger Joséphine Couet
Men alla fåglar flyttar inte uppåt. Vissa beger sig i stället längre ned. Det gäller i synnerhet lite större fåglar och kan bero på utrymmesbrist, förklarar Joséphine Couet.
– I de skandinaviska fjällen ser vi till exempel hur fjällvråken har flyttat drygt sextio meter nedåt i stället. Den behöver troligen lite större jaktmarker än den kan hitta högre upp, så då blir det en avvägning mellan behaglig temperatur och tillgång på föda.
Eftersom bergsområden erbjuder varierande livsmiljöer och i de flesta fall är mindre exploaterade än naturområden på lägre höjd rymmer de ofta en rik biologisk mångfald. Därför menar forskarna att det är viktigt att studera hur bergens ekosystem reagerar på klimatförändringarna.
– Vi ser att biodiversiteten förändras i bergsområden och att klimatförändringarna driver fram förflyttningar. För vissa arter kan det ske väldigt fort, vilket kan göra dem mer sårbara, så att de till och med hotas av utrotning. Det här är komplexa mönster som är viktiga att ta hänsyn till när vi sätter in bevarandeåtgärder och förvaltar naturen, säger Joséphine Couet.
