Den 1 juli överlämnade ambassadör Mike Huckabee en dollarsedel till Israels utrikesminister Gideon Saar – symbolisk hyra för 99 års bruk av den tomt i Jerusalem där USA:s nya ambassad skall byggas. 2017, då den nye presidenten Donald Trump beslöt att flytta USA:s ambassad från Tel Aviv till Jerusalem, stod det klart var det nya komplexet skulle byggas. Redan i slutet av 1980-talet hade platsen valts, i väntan på en amerikansk president som tordes ta det kontroversiella steget att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad.
Det omstridda området, tre hektar i sydvästra Jerusalem strax intill den stora vägen mot Betlehem, hyste under det brittiska styret i landet (1917–1948) Jerusalems viktigaste militärbas. Tomten hyrdes ut till britterna av ägarna, en rad kända palestinska Jerusalem-familjer, och kallas än i dag Allenby-området, efter fältmarskalk Edmund Allenby, som erövrade staden från de osmanska turkarna under första världskriget.
Under det första israelisk-arabiska kriget 1947–1949, då arabiska arméer försökte förhindra Israels tillkomst, utvidgade den judiska staten det område den tilldelats av FN 1947. 600 000 palestinier flydde eller drevs bort av israeliska styrkor; 150 000 palestinier blev israeliska medborgare. 1950 stiftade Israel den omstridda lagen om ”frånvarandes egendom” – som i ett slag nationaliserade palestinska flyktingars ägor.
Till de arealer staten tog över hörde Allenby-området i stadsdelen Baqa’a, som Israel nu överlåter åt USA. Tomtens ursprungliga ägare, islamska stiftelser och en rad kända Jerusalem-familjer, tänker ta strid om saken, med hjälp av amerikanska lagar som förbjuder främmande länder att konfiskera amerikaners egendom utan ersättning. Många av de palestinska ättlingarna till de ursprungliga ägarna är amerikaner sedan flera generationer.
En av de mest aktiva i detta projekt är Mounir Kleibo, Jerusalembo, skribent och tidigare FN-tjänsteman. Han säger till DN:
– Det är ett styvt arbete att spåra alla de olika ägarna till tomten, och att hitta de gamla dokument som styrker våra anspråk. Jag gör inte det här i hopp om pengar eller betalning. Bägge mina föräldrar ägde mark i västra Jerusalem som gått förlorad. Vi protesterar mot ambassadplanerna av principiella skäl, för att förklara för omvärlden hur orättfärdig den israeliska lagen om ”frånvarandes egendom” är.
Flera av de USA-lagar som palestinierna kommer att åberopa inför amerikanska domstolar har stiftats på initiativ av det republikanska partiets mäktiga Kuba-lobby, sedan den kubanska diktaturen beslagtagit flydda kubaners egendom. Det gäller främst del 3 i Helms-Burton-akten, som gör det möjligt för ägare av konfiskerad egendom på Kuba att stämma alla som drar nytta eller vinning av dessa. De berörda palestinierna hoppas att USA:s lagar mot sådan konfiskation ska blockera ambassadbygget i Jerusalem
Det palestinska självstyret i Ramallah på Västbanken har anmält ambassadbygget för den internationella domstolen ICJ i Haag. Att förlägga en ambassad till en plats vars internationella status ännu inte fastställts strider, enligt den palestinska myndigheten, mot 1961 års Wienkonvention.
Få juridiska experter tror att någon amerikansk domstol kommer att ingripa och stoppa ett projekt som Donald Trump ser som en av sina viktigaste bedrifter. Men i dag, då opinionen i USA svänger till Israels nackdel, kan ambassadbygget och dess laddade förhistoria bli ett tacksamt pr-vapen för den palestinska sidan.
Läs mer av Nathan Shachar
