Allra mest svårsmält för israeler i allmänhet är två lagar som privilegierar ultraortodoxa judar: dels en lag som jämställer, ifråga om ”samhällsnytta”, militär värnplikt med religiösa studier, dels en lag som förbjuder militärpolisen att gripa ultraortodoxa värnpliktsvägrare. (Andra värnpliktsvägrare kan gripas och straffas.) Samtidigt förlängs den allmänna värnplikten för män med 2 månader, till 32 månader. Detta för att kompensera för de nära 90 000 ultraortodoxa i vapenför ålder som nu får ännu lättare att undandra sig värnplikt.
Överbefälhavare Eyal Zamir säger att försvaret är nära att kollapsa av personalbrist – minst 12 000 man saknas – och varnade knesset för att anta de nya värnpliktslagarna. Zamir attackeras hårt av Netanyahus ”egna” nyhetsmedium, främst TV 14, där han sägs ”gå vänsterns ärenden”.
I utbyte mot de impopulära värnpliktslagarna har Netanyahu fått löften från de tre viktigaste ultraortodoxa falangerna i knesset om att de inte skall förhandla med oppositionen efter valet i oktober – ifall dagens koalition inte vinner de 61 mandat som krävs för att bilda regering. (Mätningarna ger i dag koalitionen 51 mandat)
En annan ”present” från Netanyahu till de ortodoxa partierna är en lag om könssegregation i den högre utbildningen. I dag kan ortodoxa som studerar till en akademisk grundexamen (filosofie kandidat) begära att inte studera tillsammans med det motsatta könet. Vissa universitet, men inte alla, försöker tillmötesgå detta. Enligt den reform som antogs på torsdagen kan ortodoxa nu kräva segregerad undervisning också efter grundexamen – något de flesta universitet och en rad kvinnoorganisationer protesterar mot.
I gengäld har de ortodoxa partierna under veckans lagstiftningsmaraton stött flera av Netanyahus viktigaste projekt. Riksåklagarämbetets chef, som i dag tituleras ”regeringens juridiske rådgivare”, får sina befogenheter kringskurna av en ny lag och kan inte längre förbjuda regeringen att fatta antidemokratiska beslut.
De ortodoxa partierna röstade också för Netanyahus nya medielagar, en total ommöblering i landets medielandskap. Hittills har ägare av medier haft begränsad kontroll över innehållet i sina tidningar och etermedier. Ägarna får nu friare händer, samtidigt som staten kan styra statliga medel bort från public service-medier till kanaler som premiärministern vill belöna. Regerings juridiska rådgivare har varnat för att de nya reglerna hotar press- och yttrandefriheten, och påmint om att Netanyahu står inför rätta just för sina försök att muta och pressa sig till favörer från nyhetsmedier.
Högsta domstolen har redan aviserat att den kan komma att diskvalificera flera av de nya lagarna såsom diskriminerande. Oppositionspartiernas ledare har svurit att upphäva lagarna om de bildar regering.
Läs mer:
Nathan Shachar: Trots hårda ord kan Israel tvingas lämna Syrien och Libanon
