Med ett stort leende hälsar Elliot Castro välkommen i entrén till sitt hotell i centrala Stockholm. Den långa skotten rör sig världsvant i ljusbruna skinnskor och mörk kavaj, tar oss med från den dämpade belysningen i lobbyn upp till loungen med bländande utsikt över Kungsholmen.
Elliot Castro ordnar snabbt fram kaffe och vatten från personalen. Han är van vid hotell, något som har sin förklaring.
Men allt började på det där tåget i slutet av 90-talet.
15-årige Elliot bodde i Glasgow och bytte skola titt som tätt på grund av ordningsproblem. På väg till den nya skolan hade någon tappat ett kontokort på golvet i tågvagnen. Tonåringen plockade upp kortet och fick en idé. Varför inte försöka använda det? Spara några pund? Och det fungerade!
– Det var en kick. Och det fanns säkert något beroendeframkallande i det.
Att han blev gripen av polisen när han steg av tåget avskräckte inte, tanken var redan väckt.
Och när Elliot Castro ett år senare slutat skolan och börjat jobba på ett företag som sålde mobiltelefoner höll han ögonen öppna. Folk ringde in och beställde mobiler och tonåringen skrev ner deras kortuppgifter i en hemlig anteckningsbok.
Elliot Castro började också be kunderna om kontrolluppgifter till deras banker. Allt gick förvånansvärt enkelt. Den hemliga boken fylldes på.
När han till slut fick sparken efter för många sena ankomster, beslöt sig Elliot för att utnyttja det välfyllda blocket. Han ringde till olika banker och utgav sig för att vara innehavare av korten. Han fick svara på de säkerhetsfrågor som han antecknat och kunde sedan beställa nya kort till tillfälliga adresser.
En ny värld av gratiskonsumtion öppnade sig. Men eftersom Elliot köpte saker i andras namn behövde han vara försiktig.
– I början betalade jag för billiga hotellrum, cd-skivor, drinkar och sådana saker. Inget lyxigt, inte då.
Det skulle snart ändras. Elliot Castro upptäckte snart att han kunde lägga till en extra kortinnehavare – sig själv – när han bluffringde till bankerna. Det räckte med att säga att hans brorson Elliot också behövde ett kort och tillgång till kontot.
– Helt plötsligt fick jag en mängd farbröder, säger Elliot Castro med ett skratt.
Och helt plötsligt kunde han använda kort i sitt eget namn för att betala för lyxvaror. När han sedan lurade till sig företagskort utan förutbestämda uttagsgränser eskalerade upplägget.
Elliot Castro flög runt världen i första klass, köpte skräddarsydda kostymer av de bästa märkena och slog på stort på barer och restauranger.
– På en hotellvistelse kunde jag lätt spendera 50 000 pund (cirka 656 000 kronor) och jag kunde gå på restaurang och beställa in en vinflaska för 5 000 dollar (cirka 50 000 kronor), berättar han.
Hur var ditt samvete?
– Jag tänkte att det jag gjorde inte påverkade människor, eftersom de ändå skulle få ersättning efteråt. Men det är sådant man intalar sig själv för att må bra. Allt var väldigt spännande och ett av problemen var att jag aldrig såg brottsoffret.
För att kunna fortsätta sitt bedrägeri flyttade Elliot Castro från lyxhotell till lyxhotell, bodde bara några dagar på varje plats och tittade sig ständigt över axeln.
– Varje gång jag skulle gå in på mitt hotellrum, knackade jag på och ropade ”städning” för att veta om någon väntade på mig därinne.
Men snaran drogs långsamt åt. Poliser och utredare i olika länder hade under lång tid jagat kortsvindlaren och efter närmare sex år fick sagan ett slut.
På samma sätt som Leonardo DiCaprios rollfigur i filmen ”Catch me if you can”, checkförfalskaren Frank Abagnale Jr, greps Elliot Castro till slut. Och precis som i filmen fick även Elliot Castro en ny roll efter sitt fängelsestraff.
Ex-bedragaren är numera 43 år och arbetar sedan över 20 år som föreläsare och konsult med inriktning på bedrägerier och ekonomisk brottslighet. Han hjälper företag och myndigheter att förstå hur brottslingarna tänker.
Elliot Castro tar en sista slurk av kaffet innan han avslappnat visar oss tillbaka ner till lobbyn. Numera behöver han inte längre titta sig över axeln på hotellen.
Vad är skillnaden mellan ditt liv nu och livet som bedragare?
– Jag har mycket mindre pengar nu, men oron är också mycket mindre.
Fakta.Elliot Castros bästa tips för att undvika kortbedrägerier
1. Stäng av det du inte använder
Många svenska banker ger dig möjlighet att begränsa online-köp, utlandstransaktioner eller kontantuttag digitalt. Om du inte behöver eller använder en viss funktion, stäng av den.
2. Se upp för varningssignalerna
Innan du skriver in kortuppgifterna online, kontrollera webbplatsen noggrant. Stav- eller grammatikfel, märkliga formuleringar, ovanliga adresser eller något som helt enkelt känns fel är varningssignaler.
3. Brådska är en varningssignal
Om någon utger sig för att vara din bank, polisen eller en annan organisation och säger att du måste agera nu – behåll lugnet. Avsluta kontakten och kontrollera själv vad som hänt. Bedragare förlitar sig på att deras offer är panikslagna och stressade.
4. Lita på kanalen du väljer, inte personen som hör av sig
Ett övertygande telefonsamtal, sms eller mejl – även ett som innehåller information om dig – bevisar inte vem som står bakom det. Kontakta organisationen själv via dess officiella app, webbplats eller ett nummer som du vet är äkta.
5. Kontrollera dina konton – och agera snabbt
Håll utkik efter transaktioner du inte känner igen, även små sådana. Om något inte stämmer, frys eller spärra kortet och kontakta din bank direkt. Polisen i Sverige rekommenderar särskilt att du kontaktar banken först vid misstanke om kortbedrägeri.
Fotnot: Historien om Elliot Castro finns berättad i boken ”Other people’s money” och BBC-dokumentären ”Confessions of a teenage fraudster”.