På 1980-talet var det mycket ovanligt att hitta fästingar norr om Dalälven. Sedan dess har de spridit sig över i stort sett hela landet, i takt med att klimatet har blivit varmare. Det har lett till fler fästingbett, som under vissa omständigheter kan orsaka köttallergi.
– Vi får allt fler frågor om köttallergi och har märkt att det finns en hel del missförstånd. Därför publicerade vi information på vår webbplats i somras, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och handläggare vid Livsmedelsverket; den myndighet som har ansvar för att sprida kunskap om matallergier i Sverige.
Köttallergi innebär att kroppens immunförsvar plötsligt börjar reagera på ett ofarligt ämne som finns i kött från alla typer av däggdjur, förutom människor och andra primater.
Ämnet heter alfa-gal och finns även i saliven hos fästingar. När det kommer in i huden vid ett fästingbett kan immunförsvaret få för sig att bilda allergiantikroppar. Det krävs dock ett flertal fästingbett för att ge allergi. Därför märks symtomen ofta först i medelåldern, även om det förekommer att också barn drabbas.
– Forskningen visar att risken ökar om man redan har någon annan allergi, eller om det finns allergi i familjen, säger Ylva Sjögren Bolin.
Magont, utslag, kräkningar, yrsel och diarré är vanliga symtom. I allvarligare fall kan man också få astmaliknande reaktioner och blodtrycksfall.
– Går det riktigt långt uppstår en anafylaktisk chock där flera organsystem är inblandade och även blodtrycksfall kan ske. Då kan det vara direkt livshotande. Men vi känner inte till något dödsfall på grund av köttallergi i Sverige, säger Ylva Sjögren Bolin.
Köttallergi, eller alfa-galsyndrom som tillståndet också heter, beskrevs för första gången av amerikanska forskare 2009. Kunskapsläget är dock fortfarande ganska bristfälligt både inom vården och hos allmänheten och det saknas än så länge säkra uppgifter om hur många som har drabbats.
Ett problem är att tillståndet skiljer sig från andra kända matallergier genom att symtomen kommer först flera timmar efter en måltid. Många vaknar på natten och mår dåligt. Därför kan det vara svårt att koppla problemen till någon särskild orsak.
– Enligt tidigare uppskattningar har några hundratal personer fått diagnosen i Storstockholmsområdet. Jag kan inte ge någon siffra för hela landet, men allt fler drabbas av allergin, säger Marianne van Hage.
Hon är professor i klinisk immunologi vid Karolinska institutet i Stockholm och belönades nyligen med det prestigefyllda Paul-Erlichpriset för sin forskning om bland annat köttallergi.
– Vi vet dock att det finns ett stort mörkertal. Det är många som har oklara magbesvär och andra symtom som säkerligen beror på köttallergi. Vi bedömer också att fler drabbas i takt med att fästingarna breder ut sig på grund av klimatförändringarna.
För att ställa rätt diagnos hos en person som har misstänkta symtom räcker det med ett vanligt blodprov, förklarar hon. Om blodet innehåller allergiantikroppar mot alfa-gal är det med största sannolikhet köttallergi.
Då gäller det att undvika allt däggdjurskött, som nöt, fläsk, får och vilt – för det går inte att få bort alfa-gal genom någon särskild tillagning. Även gelatin, mejerivaror samt vissa läkemedel innehåller alfa-gal och kan utlösa allergireaktioner. Fågel och fisk går dock bra att äta, eftersom det inte är däggdjur.
Det gäller också att undvika fler fästingbett, för de kan förvärra allergin ytterligare.
Kan köttallergi försvinna med tiden hos den som är drabbad?
– Om man är noga med att undvika alfa-gal så kan nivån av allergiantikroppar gå ner och efter flera år kan man försöka träna immunsystemet med exempelvis lite mjölk. Men det gäller att vara försiktig och de flesta klarar det inte. Så det är inget vi rekommenderar, säger Marianne van Hage.
Läs mer: Carin drabbades av köttallergi: ”Jag var utslagen i flera dagar”
