Krigslagar innebär kraftfulla begränsningar av individuella fri- och rättigheter och ger regering och militär utökad och centraliserad makt. Syftet är att skapa förutsättningar att leda ett land i krig eller krigsfara. Den 28 april förlängdes krigslagarna i Ukraina för nittonde gången, i ytterligare 90 dagar.
I Ukraina betyder det till exempel nattliga utegångsförbud och utreseförbud för män mellan 23 och 60 år. De stora tv-kanalernas nyhetsprogram är centraliserade och hopslagna. Val har inte hållits sedan 2019.
Skälen att inte hålla val i krigstid är flera. Nära tio miljoner ukrainska medborgare är på flykt inom eller utom landet, andra är inkallade i armén. Ska de rösta måste man lokalisera dem, och ge dem rimlig möjlighet att rösta. Hårda valkampanjer riskerar vidare att splittra landet, och i Ukraina vet man att Ryssland utnyttjar varje tillfälle att så split.
I den ukrainska befolkningen finns också en utbredd förståelse för att valen skjuts upp. Bara 12 procent anser att val bör hållas nu, enligt Kyiv Institute of sociology, som följer frågan.
Det var ett bevis på att ukrainarna inte bara talar om demokratiska ideal, utan också kräver att de upprätthålls
Mer än 6 av 10 stöder president Volodymyr Zelenskyj, men en majoritet anser att han borde lämna presidentposten när kriget är över. Det kan ses som en signal om att väljarna accepterar situationen, men inte gillar den. Ordinarie presidentval och val till parlamentet skulle ha ägt rum i maj 2024, och sedan dess sitter Zelenskyj och ledamöterna i Verchovna Rada på övertid.
Debatten om inskränkningarna i demokratin blir också allt livligare, vartefter tiden går utan att kriget är över.
– De flesta kan godta tillfälliga begränsningar, men efter fyra år undrar många vad ”tillfälliga” egentligen innebär, sade journalisten Natalija Gumenjuk, grundare och chef för Public interest journalism lab, vid ett seminarium nyligen.
I en ny rapport undersöker organisationen svårigheterna att balansera rättsstatliga principer med nationellt försvar. Den bygger på djupintervjuer och visar skillnader även i synen på hur hårt landets makthavare bör granskas: Medan en del anser att hårda avslöjanden skadar Ukrainas enighet och moral, anser andra att korruption absolut ska upp till ytan.
– Protesterna förra sommaren, när regeringen ville strypa självständigheten för antikorruptionsmyndigheten Nabu, markerade var ukrainarnas gräns gick. Det var ett bevis på att ukrainarna inte bara talar om demokratiska ideal, utan också kräver att de upprätthålls, sade Natalija Gumenjuk.
De omfattande demonstrationerna fick Zelenskyj att dra tillbaka förslaget. Korruptionen är alltjämt en prioriterad fråga för många väljare och nya avslöjanden ges här stor uppmärksamhet.
Kriget för Ukrainas frihet och folkstyre pågår i en värld där den globala demokratin blir allt svagare. Endast sju procent av världens befolkning lever i liberala demokratier, enligt det Göteborgsbaserade demokratiforskningsinstitutet V-dem, och demokratins ställning som styrelseskick har inte varit så svag sedan 1978. USA hör till de länder som fallit snabbast i V-dems index. Ryssland har sedan 2022 blivit alltmer auktoritärt och repressivt, men även Ukraina tappar i demokratisk poäng på grund av inskränkningarna i fri- och rättigheter och den envisa korruptionen.
Ukrainarna är överlag väl medvetna om att precis den demokrati som de försvarar mot Ryssland – med rättsstatsprinciper, frihet och rättvisa – just nu inte fungerar fullt ut.
– Men de vi har intervjuat betonar att det viktigaste är att allt luftas och debatteras – också detta, säger Natalija Gumenjuk.
Många inser också att de idkar självcensur, på olika sätt och av skilda skäl.
– Inom militären väljer många att hålla tyst om missförhållanden, inte för att de är rädda för repressalier, utan för att negativ uppmärksamhet drar energi från den primära uppgiften, som är att försvara Ukraina.
På nyhetsredaktionerna var följsamheten mot makthavarna större i början av kriget, menar Angelina Kariakina, tidigare nyhetschef vid public servicebolaget Suspilne, där hon nu är rådgivare.
– Vi måste vara uppmärksamma på varför vi väljer att inte publicera en viss uppgift, och vad självcensuren gör med journalistiken. Ibland är vi förhindrade att gå ut med vad vi vet av hänsyn till nationell säkerhet, men ibland har vi låtit bli utan att veta exakt varför. Nu anser man allt oftare att allt ska ut, även om det kan ske med fördröjning.
Fakta.Krigslagar
● Krigslagar är ett knippe nationella lagar som införs i tider av krig eller fara för krig. De påverkar hur myndigheter styrs och ger militären större befogenheter.
● I Ukraina råder krigslagar sedan den 24 februari 2022, då Rysslands anfallskrig började. De förlängs med tre månader i taget, genom ett beslut i parlamentet.
● Delar av Ukraina löd under krigslagar också under en period under 2018, på grund av den ryska aggressionen.
● I Sverige finns så kallade fullmaktslagar som regeringen kan låta träda i kraft vid fara för krig. Hur krig ska bedrivas enligt internationell överenskommelse och folkrätt, uttrycks i den humanitära rätten, i huvudsak i Genèvekonventionerna.
Fakta.Demokratin i världen
● Demokratiforskare använder vanligen en rad faktorer för att mäta demokratin i ett land. Där ingår till exempel hur val går till och i vilken mån de är fria och öppna; möjligheter att vara öppet oppositionell; press- och yttrandefrihet och i vilken mån människor möter repressalier av politiska skäl.
● Demokratiska och auktoritära länder är inte ett antingen/eller, utan en skala från så kallade liberala rättsstater (som till exempel Sverige) till stängda auktoritära system (som till exempel Nordkorea). I många länder däremellan hålls val, men på grund av valsystem och medial kontroll kan processen inte anses rättvis.
● Större demokratirapporter görs regelbundet av till exempel forskningsinstitutet V-dem; organisationen Freedom House och den mellanstatliga organisationen International Idea.
● Den globala demokratin har försämrats under flera år. Endast sju procent av jordens befolkning bor i liberala demokratier. Aldrig tidigare har så många länder samtidigt befunnit sig i en autokratiseringsprocess. 43 procent av världens befolkning lever i länder som autokratiseras, ett rekord. Det finns nu 92 autokratiska länder och 87 demokratiska länder i världen, enligt V-dem.
Läs mer:
Det går rasande snabbt att ta livet av en demokrati
Nu ska Orbáns ”lögnfabriker” rivas – kommer det att lyckas?
Vad händer när USA nonchalerar det internationella systemet?
