Under tisdagen får cirka 25 inbjudna organisationer två minuter var på sig att framföra sina synpunkter på det underlag till en nationell energi- och klimatplan, NEKP, som regeringen måste lämna in till EU-kommissionen senast den sista juni.
– Det är alltså ett underlag som beskriver hela Sveriges klimat- och miljöpolitik och hur vi ska nå EU-målen till 2030. Det är helt omöjligt att lägga fram en kritik på två minuter som är tillräckligt detaljerad för att kunna användas på ett konstruktivt sätt, säger Kristina Östman, chef för klimatenheten på Naturskyddsföreningen.
Utöver detta kan de som önskar lämna in skriftliga synpunkter fram till den 13 maj.
Kristina Östman tycker inte att det är korrekt hantering av ett så pass omfattande och viktigt ärende. Hon hänvisar till EU-kommissionens riktlinjer, som i sin tur är grundade på FN:s Århuskonvention, som ska säkra allmänhetens deltagande i beslutsprocesser på miljöområdet.
Där står det att regeringen har en skyldighet att ”säkerställa att allmänheten på ett tidigt stadium ges tillfälle att på ett effektivt sätt delta i utarbetandet av utkasten till de uppdaterade nationella planerna inom öppna och rimliga ramar.”
Underlaget har trots detta inte gått ut i sin helhet på en normal remissrunda, vilket var fallet då Sveriges nuvarande NEKP togs fram 2019. I stället kom ett meddelande på Energimyndighetens hemsida i slutet av oktober förra året, att alla som ville kunde mejla in sina synpunkter.
Men det dokument som då lades upp på hemsidan var ett första utkast som regeringen redan hade skickat in till EU-kommissionen under sommaren. Uppmaningen tycks dessutom inte ha nått ut särskilt brett. Endast sju svar kom in, enligt uppgift från Energimyndigheten. De kommer att redovisas senare i det slutliga underlaget till regeringen.
– I vanliga fall skickar man ut ett remissmissiv till alla aktörer, där man bjuder in att komma med synpunkter. Men att bara lägga ut det på Energimyndighetens hemsida under en månad är ju inte tillräckligt om inte relevanta aktörer nås av den informationen. Vi fick inte ens ett mejl, så vi hann aldrig skicka in något. Det skulle vi naturligtvis ha gjort om vi var medvetna om det, säger Kristina Östman.
Jenny Palm, professor vid internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet, tycker att det är en tveksam hantering:
– Det blir lite som i ”Liftarens guide till galaxen”, där alla visste om att jorden skulle förstöras. Det var bara människorna på jorden som inte visste det, för att de inte kände till att det fanns en anslagstavla i galaxen, på en planet fyra ljusår längre bort.
Mathias Normand, chef för policyavdelningen på Energimyndigheten, tycker ändå att förfarandet har varit korrekt.
– Det är viktigt att poängtera att det som är politik i den här planen, styrmedel som är beslutade och som planeras, de har ju remitterats var för sig enligt vanligt förfarande i Sverige.
Alla EU-länder måste ta fram en energi- och klimatplan, som visar hur landet ligger till mot EU:s olika mål på energi- och klimatområdet. Fyra av målen är tydligt mätbara och handlar om energieffektivisering, andel förnybar energi, minskade utsläpp av växthusgaser samt kolupptag i skog och mark (LULUCF). Enligt Energimyndighetens underlag kommer Sverige att missa samtliga fyra mål med nuvarande och planerade styrmedel.
Läs mer:
Regeringen missar alla klimatmål – enligt Naturvårdsverkets analys
Experternas kritik: Regeringen saknar en plan för klimatet
Ebba Busch: ”Vindkraft är inte lösningen på effektbristen”