Det finns uttryck som är så laddade att de kan förändra stämningen i ett rum. De kan få människor att rygga tillbaka, vända sig bort eller att ryta ifrån.
I Tyskland har namnet på miljöpartiet – Die Grünen – blivit ett sådant.
Sedan partiet blev en del av den tyska regeringen, i december 2021, har jag hört människor fräsa och spotta fram partinamnet. Gröna politiker har anklagats för att vara verklighetsfrånvända, arroganta stadsbor som vill ruinera människor som kör bil och bor i hus.
Nästan hälften av Tysklands invånare ser partiet som ett hot mot landets välstånd, visar en mätning från institutet Allensbach.
Så har det inte alltid varit.
För tre år sedan betraktade åtta av tio tyskar De gröna som ett parti vars betydelse skulle öka i framtiden. 2021 gjorde miljöpartiet sitt bästa val någonsin, och belönades bland annat med posterna som utrikesminister och vice förbundskansler.
Nu, när EU-valet närmar sig, har mycket hunnit förändras.
Hösten 2022 stoppade Ryssland gasleveranserna till Tyskland. Priserna sköt i höjden, och den gröna närings- och klimatministern Robert Habeck blev ansiktet utåt för stränga sparåtgärder.
Vintern som följde växlade många tyskar mellan att frysa och att oroa sig för sin gasräkning. Samtidigt planerade De gröna en reform som skulle få tyska hushåll att ställa om till förnybar energi. När tidningen Bild lyckades lägga vantarna på ett utkast till lagen trodde läsarna inte sina ögon.
”Habeck vill förbjuda olje- och gaspannor”, skrev tidningen.
Förslaget satte skräck i miljontals husägare, som frågade sig hur de skulle ha råd att installera ett helt nytt värmesystem.
Medan kritiken rasade och lagförslaget omarbetades följde en annan kontroversiell omställning. I april 2023 stängdes Tysklands sista kärnkraftverk. Motståndet mot energislaget är en hjärtefråga för många gröna politiker, och trots att det var kristdemokraterna som inledde utfasningen var det framför allt De gröna som fick stå till svars för den.
Bilden av De gröna som ett förbudsparti som struntar i vanligt folk har fått kristdemokratiska CDU/CSU och högernationalistiska AFD att gnugga händerna. Oppositionspartierna har kunnat plocka enkla politiska poäng genom att hävda att De gröna förstör energimarknaden och ekonomin.
Statsvetaren Liam Beiser-McGrath säger till DN:s korrespondent i Bryssel att väljare vill ha en ambitiös klimatpolitik – men inte en alltför ambitiös. En sådan kan nämligen medföra ökade kostnader för hushållen.
Våren 2024 är få tyska väljare beredda att betala.
Fakta.Kraftig motvind för De gröna
■ Vid EU-valet 2019 tog De gröna hem 20,5 procent av rösterna.
■ I år ser det tyska partiet ut att få omkring 13 procent av väljarstödet, enligt en sammanväg opinionsmätning som organisationen Europe Elects presenterade i april.
■ De gröna heter egentligen Bündnis 90/Die Grünen, och regerar just nu i Tyskland tillsammans med socialdemokratiska SPD och liberala FDP.
■ Vid förbundsdagsvalet 2021 kandiderade De grönas Annalena Baerbock till posten som förbundskansler. I dag är hon utrikesminister.
Källa: Europe Elects
Läs fler artiklar om EU-valet här