Gabriel Zetterström: Vem föredrar ni – fotbollsspelaren Haaland eller rapparen Haaland?
Samuel Levander: Från ett svenskt perspektiv föredrar jag rapparen. I en rap-battle står vi oss fortfarande någorlunda mot Norge.
Vera von Otter: Håller med!
Gabriel: Han är helt unik, som fotbollsspelare men också som offentlig person. Tidigt i hans karriär tog jag ett beslut och lät mig svepas med. Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska Haaland, typ.
Samuel: Jag känner att jag börjar närma mig den punkten, men stretar fortfarande emot lite.
Gabriel: Han är en kanonkille? På ledig dag åker han till Malmö för att kolla när polaren Erik Botheim (en av två i Flow Kingz) spelar match. Han köpte Norges dyraste bok och donerade till hemortens bibliotek för att uppmuntra till läsning.
Vera: Lika enerverande som jag tycker Haaland är när han skrynklar ihop sitt ansikte efter slutsignal, mållös av sin egen prestation, tycker jag Kygos xylofon-synthar är. Jag har, precis som Haaland förmodligen, inte tänkt på Kygo sedan gymnasiet, men lyssnade lite mer nu. Han har verkligen inte förnyat sig?
Gabriel: Längesedan hans tropical house kändes inne…
Vera: Finns det en sådan här rapvideo på er någonstans? Känns som något alla killar testar någon gång i livet, eller?
Gabriel: Haha, jag tänkte faktiskt på att det är lite relaterbart. Att de gjorde låten när de var på läger med pojklandslaget och hade tråkigt. Man kan verkligen se tristessen, inackorderade i en gympasal och med mycket tid att döda mellan träningspassen. Tonåriga killar som driver runt.
Samuel: Höjdpunkten i låten är de inklippta norska kommentatorerna i början. Efter att ha lyssnat på det fem gånger på rad börjar även jag mjukna, fast kanske mest på samma sätt som Alex från ”A clockwork orange”.
Vera: Det finns många ljusglimtar, som det underbara lilla rimmet på ”blid” och ”bindningstid”. Och refrängen såklart. ”Gutta, kan dåkk slutte og prate så møye? / Då blir det ikkje någe løye / Prat heller om verdens krise / Eg syns det mye viktigare”.
Gabriel: Lite synd att Kygo klippt bort Botheims rad om att äta caesarsallad.
Vera: Minns ni memen 2018 när Will Smiths son Jaden sa: ”Can we talk about the political and economic state of the world?” Otroligt att Haaland ironiserar över den killtypen två år tidigare. För visst är det ironi ..?
Samuel: Haalands ironi är väl det unika med honom, men den blandas med en viss överlägsenhet. Kanske är det mest en sårad svensk nationalkänsla. Men det finns en del av norsk guttekultur, typ Roc Boyz, som är medvetet odräglig. Inte för att jag vill kasta Roc Boyz-anklagelser på Haaland. Den mer välvilliga tolkningen är väl att låten uttrycker en obekymrad afterski-mentalitet. På sitt sätt älskansvärt.
Gabriel: Jag tänker att det snarare är töntigt och gulligt, men jag kanske har glömt hur kungarna i högstadiekorridoren kunde hålla på. Du menar att det är typiskt norskt?
Samuel: Ja, det finns en viss typ av odräglighet som är specifikt norsk. Ingen är lika bra på att vara odräglig som en kaxig, blond norsk gutt.
Vera: Det är väldigt mycket en tidig De Vet Du-video för mig.
Samuel: Verkligen! Haalands emoji-hoodie gör sitt. Såg många kommentarer som hyllade låten för att den tog dem tillbaka till sin barndom och 2016. Vår tids Proust!
Vera: Det har varit snack om att Haaland är symbolen för Norges överlägsenhet, i allt! Film, litteratur, hockey, skidor och nu även fotboll. Det verkar inte störa er?
Samuel: Haaland har en självdistans som i fotbollspelarmått är extrem. Det är charmigt. Men, det stör mig, måste jag erkänna. Ingenting får vi ha. Förutom möjligen musik då.
Vera: Danska Politiken skrev att min favoritnorska duo Smerz var ”popmusikens svar på Haaland”.
Samuel: Haha! Då är det snart kört även där.
Gabriel: Musikaliskt känner man att norrmännen ligger i lä när de står på Times Square och har gjort Petra Marklunds oerhört trista låt ”Händerna mot himlen” till sitt soundtrack.
Samuel: Jag skulle vilja nyansera bilden av ”Händerna mot himlen”. Men det förvånar mig inte, den är ju väldigt norsk i sin obekymrade, festa på-attityd. Livet är meningslöst, vi ska bli fulla. Och norrmännen är nöjda. Men att en svensk låt blir deras anthem visar att vi fortfarande är storebror… eller är jag bara desperat nu?
Gabriel: Att heja eller inte heja på Norge har blivit sommarens stora svenska kulturdebatt. Var står ni i frågan?
Vera: Det är sjukt att det har blivit en kulturdebatt. Vi måste avsluta det här snacket snart.
Samuel: Jag kommer att heja på England. Norge behöver inte mer än såhär.
Vera: Jag kommer inte heja på Norge, men vet inte vilket annat lag jag ska heja på. Står tyvärr inte ut med Mbappé heller.
Samuel: Där är jag team Haaland utan att darra på manschetten.
Gabriel: Det är Norges 94-sommar, vi andra bara lever i den. Jag känner nästan: Norge kan inte åka ut nu. När rodden kommer in på slutet… det går inte att värja sig!
Samuel: Och England kontrar med ”Wonderwall”… giganternas kamp. Men Kygo kanske inte bär hela vägen. Haaland får ringa Max Martin om han vill ha en riktig hit.
Gabriel: Man kan dra en parallell till andra idrottares musik. Armand Duplantis, som släpper sin totalt humorbefriade killpop utan att någon bett om det.
Vera: Duplantis ”Bop” var tyvärr ingen bop. Kollade runt lite och landade i att min favorit kanske är Malin Baryards ”Do you wanna ride?”. Den börjar med att hon klickar sådär som när man kommunicerar med en häst.
Samuel: Idrottares egna låtar är en guldgruva. På senare år har många fotbollspelare gjort just raplåtar. Memphis Depay sticker ut, men jag har hört att Rafael Leão ska vara den bästa. Sen finns Romamålvakten Pierluigi Gollinis ”rapper con guanti” – rappare med handskar. Men även i den kontexten sticker Haaland ut med sin mer ironiska attityd. Både befriande och irriterande.
Gabriel: Får vi en boom nu? Truls Möregårdh till ”Allsång på Skansen” 2027?
Vera: Haha, hoppas inte…
Samuel: Får låten er att längta tillbaka till 2016?
Vera: Man har fått nog av 2016 efter den här trenden i vintras. Men vilken resa Haaland har gjort!
Gabriel: ”It’s sad to see where this up and coming rapper ended up now” för att citera en Youtubekommentar. Men nu får vi slutte og prate så møye och ro vidare.
Samuel: Nu får vi prata om verdens krise.
Vera: Jag har ändå det där på hjärnan.
Samuel: Den har satt sig. Fan.
Fakta.”Kygo jo”
2016 spelade Erling Braut Haaland, Erik Botheim och Erik Tobias Sandberg in en egen musikvideo när de var på läger med Norges pojklandslag, under artistnamnen Flow Kingz och Lyng.
I takt med Haalands framgångar, har klippet och låten ”Kygo jo” fått stor spridning. Inför Norges åttondelsfinal mot Brasilien lovade Kygo själv att släppa en remix av låten ifall Haaland gjorde mål i matchen.
Läs fler av DN:s kritiksnack.
