Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Vi lever i en märklig tid. Sverige rustar upp. Vi köper artillerisystem, går med i Nato och uppmanar hushållen att lagra konserver och vevradioapparater. Men samtidigt som vi bygger skydd mot yttre hot monterar vi ned försvaret på en annan front.
Nedskärningarna i public service sker i ett läge där auktoritära stater som Ryssland, Kina och Iran satsar stort på att undergräva etablerade medier i demokratier. Informationskriget pågår för fullt, samtidigt som politiska ledare och techmiljardärer i väst aktivt misstänkliggör journalistiken och urholkar förtroendet för oberoende medier.
Att SVT i detta läge tvingas skära ned på nyheter, sport och samhällsprogram är allvarligt. Orsaken är dessutom orimlig. När TV4 lämnade det markbundna nätet föll hela kostnaden för denna samhällskritiska beredskapsinfrastruktur på SVT. Notan landade på nära 200 miljoner kronor. Samtidigt har nya lagkrav införts för digital säkerhet och redundans – åtgärder som staten själv kräver för att skydda samhället mot cyberangrepp. Staten beställer trygg leverans, men skickar räkningen till redaktionen.
Att SVT nu tvingas välja mellan journalistisk produktion och hyra för sändarmaster är ett politiskt misslyckande. Det är som om Försvarsmakten skulle tvingas sälja ammunition för att ha råd att värma sina kaserner. Detta är inte en fråga om medieekonomi, utan om nationell säkerhet.
Myndigheten för psykologiskt försvar har slagit fast att fria, granskande och oberoende medier är ett av tre fundament i Sveriges psykologiska försvar. Det är ingen ny insikt. Redan för två år sedan pekade Reportrar utan gränser på detta i sitt remissvar till regeringen: att försvagade medier innebär en ökad sårbarhet för desinformation och påverkansoperationer. Den varningen är i dag mer relevant än någonsin.
Våra motståndare, med Ryssland i spetsen, investerar miljardbelopp i att så splittring och misstro genom desinformation. Det är ett av skälen till att public service i dag är utsatt för hårda kampanjer. Målet är att förvirra oss så till den grad att vi inte längre vet vad som är sant – och därmed inte kan fatta rationella beslut i en kris.
Det är till SVT och Sveriges Radio människor vänder sig när krisen slår till. Förtroendet är skyhögt. Men förtroende är en färskvara. Det byggs inte när kriget rasar, utan i vardagen. Varje lokalredaktion som läggs ned och varje nyhetssändning som ersätts av en repris naggar detta förtroende i kanten. Om publiken inte känner igen sig i utbudet i fredstid kommer den heller inte att lyssna i krigstid.
Om regeringen inte backar upp medierna riskerar vi att stå där med våra kanoner och flygplan, medan motståndaren redan har vunnit kriget om våra huvuden
Det privata medielandskapet är minst lika viktigt för totalförsvaret. Även här ser vi en alarmerande utveckling där lokala redaktioner försvinner, kommunalpolitiker lämnas ogranskade och desinformation får fritt spelrum. Samtidigt sker en historisk omvandling där globala techbolag dammsuger nätet på svensk kvalitetsjournalistik för att träna sina AI-modeller – utan att betala tillbaka till de redaktioner som gjort jobbet.
Om regeringen menar allvar med totalförsvaret måste hela medieekosystemet säkras. Reportrar utan gränser kräver därför följande åtgärder:
1. Betala infrastrukturen. Kostnaden för marknätet via Teracom är en ren beredskapskostnad. Public service måste fullt ut kompenseras.
2. Aktivera beredskapsmedlen. Det finns ett överskott på 3,6 miljarder kronor i public service-reserven. Det är orimligt att spara i ladorna när huset brinner. Medlen måste frigöras för digital säkerhet och beredskap.
3. Inför en finansieringsmodell för privata medier via techbolagen. Staten bör införa en AI-avgift eller licensmodell där bolag som tränar sina system på svensk journalistik också bidrar till dess finansiering.
En fri press är inte gratis. Den kostar pengar. Men alternativet – ett samhälle där lögner står oemotsagda och tilliten till information har kollapsat – kommer att kosta oss oändligt mycket mer. Om regeringen inte backar upp medierna riskerar vi att stå där med våra kanoner och flygplan, medan motståndaren redan har vunnit kriget om våra huvuden.
