L ett otänkbart alternativ för allt fler väljare

Tidöpartierna kommer till politikerveckan i Visby med en ödesfråga hängande över sig: hur ska de kunna vända det stora underläget i opinionen? Det återstår mindre än tre månader till valdagen och avståndet mellan oppositionspartierna sammantagna och högerblocket summeras till 10 procentenheter i DN/Ipsos väljarbarometer. Siffrorna var ännu större i årets stora mätning från SCB.

Men valrörelser är oförutsägbara och DN/Ipsos data visar att det ändå finns vissa möjligheter för regeringssidan. I den nya undersökningen har väljarna fått svara på vilka partier man överhuvud taget överväger att rösta på.

– Det vanliga mönstret är att man funderar på partier som ligger ideologiskt nära eller samarbetar med det parti man stödjer i första hand, säger Nicklas Källebring.

Men i siffrorna framträder en liten grupp av särskilt intresse: de som överväger partier på bägge sidor av blockgränsen. De är visserligen få, bara åtta procent av alla väljare, men ändå potentiellt viktiga.

Den numerärt klart största gruppen bland de vankelmodiga är S-väljare som inte är helt främmande för något av högerpartierna. Det var Moderaternas förmåga att locka sådana väljare som gjorde valet 2010 till en stor framgång för de borgerliga.

Å andra sidan finns det både moderater och L-väljare som överväger partier på andra sidan. Och numera ingår Sverigedemokraterna i ekvationen, vilket kan avskräcka mittenväljare. Möjligheterna för Tidöpartierna att vinna röster i den här gruppen är alltså begränsade.

– Om högerpartierna skulle övertyga alla som står och tvekar mellan blocken så skulle det bli ett jämnt val, men att man ska lyckas med det är osannolikt, säger Nicklas Källebring,

En avgörande fråga är om Liberalerna klarar fyraprocentsspärren till riksdagen eller inte. Det ser mörkt ut, med ett väljarstöd på 1 procent avrundat nedåt i väljarbarometern för juni. Ligger ett parti så långt under spärren kan det få väljare att uppfatta en stödröst som bortkastad, enligt den statsvetenskapliga forskningen.

Den nya mätningen från DN/Ipsos är inte heller någon stor ljusglimt för det sargade partiet. Visserligen uppger 6 procent att de troligen skulle stödrösta på L, men Nicklas Källebring bedömer att detta inte är något stabilt fotfäste för partiet.

– Det finns en potential för fler röster men den är mindre än inför valet 2022. För de här väljarna saknas det fortfarande något i partiets samhällsanalys, politik och agerande för att de ska ta steget att rösta på partiet.

Andelen väljare som är säkra på att de vill låna Liberalerna sin röst har under våren sjunkit ner mot det omätbara: 1 procent avrundat uppåt.

– Den exakta nivån kan diskuteras, det finns alltid felmarginaler, men den enda rimliga tolkningen är att potentialen i alla fall inte har ökat. Utvecklingen går inte åt rätt håll ur Liberalernas synvinkel, säger Nicklas Källebring

Undersökningen visar också att Liberalerna, tillsammans med Vänsterpartiet, numera är det parti som flest väljare helt utesluter att rösta på. Drygt sex av tio säger definitivt nej till L. En anmärkningsvärd utveckling för ett parti som historiskt haft en tydlig hemvist i mitten, med ideologiska öppningar åt flera håll. Skillnaden mot då är den numera förbehållslösa alliansen med SD.

Till och med bland centerpartisterna, historiskt nära Liberalerna, är det ytterst få som överväger en L-röst. Bland dem är det istället Socialdemokraterna som är det mest tänkbara alternativet.

Läs mer:

Nytt bottenrekord för Liberalerna i opinionen

Tomas Ramberg: Hur ska Tidöpartierna hämta sig?