Utsläpp från transporter är en av de stora utmaningarna för Sverige i den gröna omställningen. Runt en tredjedel av utsläppen kommer härifrån. Därför är det här som den stora förändringen måste ske om Sverige ska leva upp till sina åtaganden inom EU till år 2030.
Regeringen har pekat ut elektrifiering som den huvudsakliga vägen framåt. Rapporten från Mobility Sweden larmar om att strategin ännu inte är framgångsrik.
Enligt prognosen kommer andelen batteridrivna personbilar att högst uppgå till 55 procent av de nyregistrerade bilarna i Sverige år 2030, givet de styrmedel som finns i dag. Det är väsentligt lägre än Naturvårdsverkets kalkyl på 68 procent.
– Slutsatsen är att vi inte håller takten i elektrifieringen, säger Mattias Bergman, vd på Mobility Sweden.
Konsekvensen blir enligt honom att Sverige är ännu längre ifrån att nå EU:s så kallade ESR-mål, där transporter räknas in, än vad man tidigare räknat med.
En skillnad jämfört med Naturvårdsverkets prognos är att Mobility Sweden har vägt in besked från fordonsbranschen om att många företag har svårt att klara de utsläppskrav som EU ställer på dem.
Mattias Bergman pekar på två slags åtgärder som krävs för att öka takten igen: sådant som sänker kostnaderna för att köpa ett eldrivet fordon, och sådant som sänker kostnaderna för att äga och använda det.
– Det kan vara att sänka skatten på el via laddboxar, på samma sätt som man har sänkt skatten på fossila drivmedel, säger Mattias Bergman.
Han nämner också bristen på laddstationer i flerfamiljshus, vilket hänvisar billägare till dyrare publika laddstationer.
En faktor bakom att nyförsäljningen av ofta dyrare elbilar har bromsat in är den utdragna lågkonjunkturen. Folk har helt enkelt inte ansett att de har råd. Det kan dock inte vara hela förklaringen enligt Mattias Bergman, eftersom nyförsäljningen är större i jämförbara grannländer.
DN har sökt klimatminister Romina Pourmokhtari för en kommentar.
Läs mer:
Sprickan om klimatmålen: ”Vi fortsätter att posera”















