Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Det finns ett ”föråldrat synsätt” på jaktens verklighet, skriver landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i en debattartikel (Svensk jakt 1/8). Det är 2026 och nu tycker han faktiskt att man borde få friskvårdsbidrag för jaktaktiviteter.
Därmed trampar han förstås rätt på några ömma tår. ”Friskvårdsbidraget ska inte vara ett verktyg för att normalisera dödande av djur”, svarar kampanjchefen på Djurens Rätt.
Intressegrupper står mot varandra. Så blir det alltid när det offentliga ska styra människor mot ett friskt leverne. Kullgrens tanke om jakt är densamma som fått Piteå att godkänna kultur som friskvård, Västernorrland att ge tummen upp till alpackavandring och Centerpartiet i Älvdalen att föreslå att anställda ska få ha sex på arbetstid.
”Politiken ska inte tala om för människor vilka fritidsintressen som är mer eller mindre värdefulla”, skriver Kullgren i sin debattartikel. Det har han rätt i. Synd då att han själv gör exakt samma misstag.
Friskvårdsbidraget är ett resultat av att politiker inte tror att vuxna människor hade lagt tillräckligt mycket tid och pengar på ”rätt” saker om man i stället sänkt skatten i allmänhet. Bäst då att i stället låta staten betala för bra saker till folk.
Och just idén om den snälla staten som kommer med gåvor till medborgarna sprider sig nu inom politiken; från vänster till höger presenteras ny politik där olika grupper ska få riktade bidrag och avdrag.
Idén om den snälla staten som, likt en tomte, kommer med gåvor till medborgarna sprider sig nu inom politiken från vänster till höger.
Nyligen fick kollektivåkande väljare halverat pris på månadskort över valet, paketerat som en gåva. Samma givmilda ansiktsuttryck kunde skönjas när Tidöpartierna halverade momsen på livsmedel. Varsågoda.
Under Almedalsveckan lovade flera partier stora bidrag till föräldrar – läxhjälpsrut, dubblerat barnbidrag, första-barnet-bidrag. Då hade regeringen redan infört ett fritidskort som framför allt används av en medelklass som hade haft råd med fritidsaktiviteter för barnen ändå.
Att vilja sänka skatten eller höja bidrag är en legitim politisk konflikt. Men vad vi ser nu är snarare att politiker kastar pengapåsar på specifika grupper med målet att styra konsumtion åt vissa håll, och få det att verka som att politiker ger gåvor till folk.
Det vore kanske tråkigare för partierna att prata mer om en bred skattereform eller hur fördelningspolitiken ska fungera, än att peka ut specifika satsningar. Men nog kan vuxna människor själva välja om de vill jaga, löpträna, köra bil eller, för den delen, ha sex.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: ”Sveriges minst relevanta parti”, sa Ulf Kristersson – det kan bli Moderaterna
Viktor Karlsson: SD-reklamen skrämmer mig – för den är redan verklighet