Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Elstöd, halverad matmoms, bensinrea och billigare kollektivtrafikkort. Hushållens plånböcker har stått i fokus under mandatperioden. Och mer kan de få under nästa mandatperiod.
För det pågick en budgivning under Almedalsveckan. Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna presenterade en rad skattesänkningar riktade till hushållen. Kristdemokraterna och Vänsterpartiet vill höja barnbidragen, de sistnämnda vill dessutom ge alla nyblivna föräldrar en bebispeng. Socialdemokraterna fokuserade istället på de äldre och föreslog höjda pensioner.
Lyssnar man på politikerna skulle man närmast kunna tro att hushållens ekonomi är i kris. Så är det inte.
Ekonomiekot Extra (3/7) gjorde en genomgång av läget. I programmet framgår det visserligen att reallönerna inte är helt återställda sedan inflationschocken i början av 2020-talet. Men lönerna stiger snabbare än priserna. Därtill präglades decenniet fram till 2020 av stora reallöneökningar.
Reformutrymmet är begränsat och behovet av att rusta upp försvaret är stort.
Hela 92 procent av familjerna i Sverige har en ekonomisk standard som klassas som hög eller medel (SCB 24/3). Vidare är andelen av befolkningen som har låg ekonomisk standard den lägsta sedan 2007 (SCB 20/1). Och barnfattigdomen är den lägsta på tio år (SCB 24/3). Allt detta mätt fram till 2024.
Denna glädjande utveckling betyder givetvis inte att allt är frid och fröjd. Många arbetslösa, garantipensionärer och ensamstående föräldrar har en kämpig ekonomisk situation.
Men ett problem med flera av de åtgärder som partierna föreslagit är att de träffar många fler än ovanstående grupper. Vill de rikta satsningarna mot hushåll som verkligen har det svårt kan de – som Arturo Arquez, privatekonom på Swedbank, tar upp i Ekonomiekot Extra – exempelvis satsa på bostadstilläggen för pensionärer och bostadsbidragen till barnfamiljer. Även skattesänkningar på lägre inkomster – som Centerpartiets förslag om att de första 15 000 kronorna per månad ska vara skattefria – kan göra skillnad. Men på sikt är reformer som ökar produktiviteten i ekonomin ännu viktigare för att vi alla ska bli rikare.
Under ett valår är det dock lockande för politiker att satsa på förslag som ger många plånböcker snabba cash. Man behöver inte ha jättebra luktsinne för att ana doften av valfläsk.
Det är en olycklig utveckling. Reformutrymmet är begränsat och behovet av att rusta upp försvaret är stort. Politikerna bör besinna sig. Medelsvensson har det rätt bra.
Läs mer:
Max Hjelm: Från V till M är de överens – vem som än vinner valet får den här gruppen inte förlora
DN:s Ledarredaktion: Är Moderaterna så emot ”blandning” att de ogillar fri marknad?
