Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
För några år sedan citerade Ulf Kristersson (M) skribenten och före detta S-politikern Widar Andersson: ”Bry dig, bilda dig och betala för dig.” Påbuden går ut på att alla har ett ansvar – såväl för sig själva och sin omgivning som för det gemensamma.
Det är ett ganska klassiskt budskap, som många skriver under på. Inte minst borgerligheten brukar knappast se med blida ögon på den som förstör eller försöker ta springnota på andras bekostnad.
Men det finns ett tydligt undantag, där högern kastat ansvarsprincipen överbord: utsläppen av växthusgaser. Numera betraktas det från borgerligt håll i det närmaste som en rättighet att släppa ut så mycket man vill utan att betala ordentligt för det, trots att varje ton orsakar både kostnader och skador för andra.
Inställningen är inte bara respektlös mot de som drabbas av klimatförändringarna. Som Olle Torpman visar i boken ”En grön höger”, som kom ut tidigare i år på Timbro förlag, rimmar tillvägagångssättet dessutom illa med ideologierna som borgerligheten traditionellt bottnat i.
Det gäller inte minst liberalismen, vars strävan efter frihet bara sträcker sig till den punkt där den börjar inskränka någon annans frihet. Och det gör milt uttryckt klimatförändringarna, som kan rubba hela vårt levnadssätt.
Det är ingenting konstigt med att införa en koldioxidskatt som motsvarar de faktiska kostnaderna
Vidare har liberaler inga problem med att en vara som genererar kostnader beskattas på ett sätt som innebär att konsumenten betalar. Alternativet är trots allt att notan påtvingas någon annan.
Men som de flesta vet är det inte den här politiken och retoriken som förs från höger.
Ett skäl är sannolikt att miljörörelsen tidigt hade en vänsterlutning och att klimatpolitik därmed började klassas som en vänsterfråga oavsett innehåll. Ett annat är att högern, kanske delvis på grund av det, fick svårt att inte dras med när populister började motarbeta klimatomställningen.
Här är det dock dags att tänka om.
För det är ingenting konstigt med att införa en koldioxidskatt som motsvarar de faktiska kostnaderna, så att förorenaren betalar. Inte heller att sluta subventionera fossila utsläpp, ha skattelättnader för klimatsmarta alternativ eller ens att staten förbjuder handlingar om de slår hårt mot tredje part.
Alltsammans är tvärtom logiskt för den som lyssnar på Kristerssons ord om att såväl bry sig som betala för sig. Och den del av högern som ännu inte är en konstruktiv part i den gröna omställningen borde ha nyårslöftet klart: bilda sig.
Läs mer:
Ledare: Glöm drömmen om en vit jul – i framtiden väntar blött firande
Ledare: EU-länderna är just nu på väg att göra ett enormt misstag
