Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Ingen är emot att anställda i skolan, vården och omsorgen ska prata god svenska. Kruxet är hur målet ska uppnås.
Språktester har varit det politiska svaret på senare år. Gärna tillsammans med ökade krav.
Exempelvis klubbade riksdagen nyligen igenom ett språkkrav för anställda i äldreomsorgen. Snart presenteras en utredning om bland annat språkkrav för förskolepersonal. Och Socialdemokraterna vill utreda ett generellt språkkrav i hela välfärden (Altinget 8/4).
Det är inget fel på intentionen. Samtidigt finns en krass verklighet för kommunerna att förhålla sig till.
För frågan är ju inte vad ett äldreboende eller en förskola ska göra när det finns arbetssökande med rätt kompetens och bra språkkunskaper. Frågan är vad de ska göra när ingen av de sökande ligger på en acceptabel nivå, men verksamheterna är så underbemannade att behovet av nyanställningar och vikarier är akut.
Det som framför allt behövs är åtgärder som underlättar för offentlig sektor att hitta rätt kompetens.
Svaret på kort sikt är att rekrytera de bäst lämpade och erbjuda kompetensutveckling på plats, vilket är vad det beslutade språkkravet i äldreomsorgen innebär i praktiken: De som bedriver verksamheterna ska från och med den första juli arbeta för att personalen har kunskaper i svenska på en viss nivå, enligt direktivet.
Det visar att den långsiktiga lösningen inte enbart är krav, även om sådana kan vara viktiga för att peka ut riktningen. Det som framför allt behövs är åtgärder som underlättar för offentlig sektor att hitta rätt kompetens – särskilt nu när den står inför stora rekryteringsbehov.
Dels genom att förbättra såväl löner som arbetsmiljö, så att välfärdsutförare blir attraktiva arbetsgivare där människor generellt vill söka jobb och stanna kvar. Dels genom att höja yrkesutbildningarnas kvalitet, så att arbetsgivarna kan lita på att de nyutexaminerade håller måttet.
Så är det inte i dag. Det framgår inte minst i en intervju med Blerta Hoti Singh (S), ordförande i Göteborgs stads förskolenämnd, i Göteborgs-Posten (7/4).
Hon förklarade att hon känner till skolor som examinerar barnskötare med enorma svagheter i svenska. Liknande kritik har tidigare framförts mot andra yrkesinriktningar. Och att säkerställa att de med godkända betyg från en yrkesutbildning är anställningsbara – och hjälpa så många som möjligt att nå dit – borde vara en lågt hängande frukt för alla som vill ha språkkrav i välfärden.
Det effektivaste sättet att sålla bort arbetssökande med otillräcklig kompetens är nämligen inte att införa tester. Det sker automatiskt om arbetsgivarna har många lämpliga kandidater att välja bland.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Är du beredd att jobba en dag extra för försvaret?
DN:s ledarredaktion: Äntligen pressar näringslivet Ulf Kristersson på riktigt
