Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Alex Karp gillar att åka längdskidor, gärna med sina livvakter anställda från norska specialstyrkeförband. Till vardags är han dock chef för det kontroversiella AI-företaget Palantir. När det i september avslöjades att han köpt mark i Härjedalen för 240 miljoner kronor misstänkte vissa att han skulle avverka skogen och bygga ett datacenter på platsen. Det förnekar Karp och hans bolag helt: i ett uttalande menar de att marken ska fortsätta nyttjas för skogsbruk, av samebyar, för jakt och liknande.
Vi får väl se, men påståendet kanske tyder på en insikt om de målkonflikter som kantar AI-expansionen. Det är annars något som techbolag fått mycket kritik för att inte förstå.
Just nu byggs 548 datahallar och 2537 ytterligare är planerade – bara i USA. Byggena har skapat massivt missnöje och var en av de viktigaste frågorna i mellanårsvalet. Många är rädda för att byggandet ska skapa vattenbrist och driva upp elpriserna.
Det handlar heller inte om ett specifikt amerikanskt missnöje: I Finland stoppades under hösten Googles stora byggnationer av datahallar då det visade sig att företaget skövlat 400 000 träd men inte tagit hänsyn till de miljöbedömningar som krävs. Nu har 100 000 finländare skrivit under ett medborgarförslag om strängare reglering av datacenterbyggen.
Branschens svar på reaktionerna? Open AI vill byta namn på datahallar till ”AI compute campuses”, vilket bättre ska reflektera ”anläggningarnas betydelse för långsiktiga investeringar i teknik, energi och arbetstillfällen”.
Ett skrattretande försök till pr-polering.
Ett skrattretande försök till pr-polering.
Att techbolagen som kollektiv har just ett pr-problem råder det inga tvivel om. Till detta bidrar högprofilerade grundare och vd:ar som just Karp, Elon Musk och Peter Thiel – vissa av dem med tveksam demokratisyn och som i nästan alla fall ger intrycket att deras rikedom ger dem rätten att göra lite som de vill.
Men i grund och botten handlar det inte om yta och pr – utan om att AI omgärdas av reella målkonflikter som inte kan hanteras av företagen själva.
Dit hör självklart säkerhetsfrågan – under året har botar flera gånger slagit sig fria och hackat andra företag. Dit hör också de om vatten och energi som tog plats i de amerikanska mellanårsvalen.
Just det sista är i själva verket sunt, även om utmaningen är att omformulera kritiken mot nya datacenter och kraftfulla modeller i termer av kompensation och regleringar snarare än förbud och veton.
AI kommer sannolikt att göra våra samhällen rikare, men för det krävs att politiken klarar att ta sig an de målkonflikter som präglar den nya tekniken.
Det räcker inte med spexiga namnbyten.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: C har gjort sitt val – nu ska V göra sitt
DN:s ledarredaktion: I dag skedde något i riksdagen som alla svenskar borde känna till

