Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Resultatet är här. Sverige kan åter lyfta blicken.
Få saker stänger ute omvärlden från synfältet så mycket som ett inhemskt val. Det är på sitt sätt begripligt, de politiker vi väljer ska besluta om svensk lagstiftning och statsbudget, inte händelseutvecklingen i andra länder. Samtidigt sätter det som sker i resten av världen i allra högsta grad ramarna för oss. Om det inte var uppenbart tidigare har det blivit högst påtagligt under två mandatperioder som präglats av pandemi, kriget i Ukraina och en världsomspännande inflation.
Och världen – den sattes inte på paus under de veckor vi ägnade åt oss själva.
Här är ett axplock:
1. Mellanöstern
Kriget i Iran visar inga tecken på att närma sig ett slut. Hormuzsundet är i praktiken fortsatt stängt. Teherans allierade i Irak och Jemen har de senaste veckorna dessutom genomfört betydande attacker, mot Saudiarabien och vid Röda havet.
Oljepriset har åter pressats upp över 100 dollar/tunnan. Det kommer att märkas vid pump, i form av ett globalt inflationstryck – och i förlängningen högre räntor.
2. USA
Samtidigt som Sverige valspurtade radade techcheferna upp sig för att varna: AI-utvecklingen går fort, för fort – risken finns att vi tappar kontrollen över modellerna och att de i förlängningen tar död på oss alla. Mindre än tio år handlar det om, enligt en särskilt dyster profetia från en avhoppad AI-forskare.
Nya regleringar, mer öppenhet och samarbete är nödvändigt, enligt techbossarna – som viftades bort av USA:s president.
Samtidigt så fortsatte obligationsmarknaderna att vobbla. Ett ihållande inflationstryck tvingade USA:s centralbank Fed att höja styrräntan i veckan. Amerikanska statspapper parkerade kring 5 procent.
Riskerna för en period av tilltagande ekonomisk och politisk instabilitet i USA är uppenbara.
Donald Trump fick själv en smäll på fingrarna av Högsta domstolen, som stoppar presidentens begränsningar av poströstningen i mellanårsvalen. Det minskar hans möjligheter att påverka valet, och ökar chanserna att Demokraterna vinner kontroll över representanthuset.
Men vad händer i så fall? Betyder det att Trump mjuknar och börjar kompromissa – eller försöker han hitta nya sätt att runda kongressen på?
3. Ryssland
I dag avslutas valet till Duman i Ryssland. ”Val” är en generös benämning. Något fritt sådant har ryssarna inte haft på mycket lång tid. Den här gången var det sista partiet som är emot kriget i Ukraina dessutom förbjudet.
Det säger också något om hur rädd Vladimir Putin är. Minsta missnöjesyttring skrämmer.
Vad rädslan gör med honom visar bomberna över Kiev och det intensifierade hybridkriget i Europa. Det får honom alltså inte att backa, bara att bli ännu mer vårdslös med andra människors liv.
Vi lever i en osäker tid. Också denna mandatperiod kommer att präglas av detta.
Den insikten får inte de politiker som nu ska förvalta valresultatet skjuta åt sidan.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Nu har vi ett resultat – det här är regeringsalternativen
DN:s ledarredaktion: Glöm inte vad som hände på ångbåtsbryggan i Göteborg