Med en knapp månad kvar till valet kommer M med ytterligare två löften om vad man vill göra i händelse av fortsatt möjlighet att bilda regering. Det ena är att ”se över möjligheterna att införa ett offentlig och sökbart förrövarregister” för att på så vis kunna varna för personer som begått allvarliga brott i nära relation.
Gunnar Strömmer säger att han förstår att det finns motstående intressen som potentiella integritetskränkningar, men anser att mäns våld mot kvinnor är ett så pass stort samhällsproblem att det motiverar ”väldigt offensiva steg”. Med sig på pressträffen i Malmö har han ungdomsförbundets vice ordförande Linda Obiedzinski.
– Dejtingapparnas bakgrundskontroller kan exempelvis göras genom att ge dem begränsad tillgänglighet till belastningsregistret – mäns våld mot kvinnor, sexualbrott och liknande som är kopplade till problematiken. I praktiken skulle det kunna innebära att man vid registrering på en sådan app måste godkänna en sådan kontroll förslagsvis via bank-id, säger hon.
Angående det föreslagna förövarregistret pekar M på Irlands så kallade ”Jennie’s law” som godkänts av landets parlament och i slutet av juli undertecknats av president Catherine Connolly. I det fallet ska dömda få ansöka om att bli bortplockade tidigast tre år efter domen.
– Förslaget återspeglar otryggheten som drabbar kvinnor och som finns överallt i samhället. Om vi ska bekämpa den brottsligheten som är vårt samhälles allra största pågående misslyckande så måste vi se på nya grepp för att de verktyg som finns i dag är alldeles för trubbiga för att förebygga den, säger Gunnar Strömmer.
Det skulle kunna ses som en extra bestraffning?
– Det är en rimlig invändning, men jag vill understryka att vi redan har brottsregister som till exempel arbetsgivare kan göra bakgrundskontroller mot. Där ligger uppgifterna kvar under en viss tid just för att tillgodose intresset av att skydda sig mot brottslighet och att veta vem man har att göra med.
Vad gäller förslaget om dejtingapparnas bakgrundskontroller menar Linda Obiedzinski att det ur integritetssynpunkt inte skiljer sig från att man som privatperson kan göra egna eftersökningar på tjänster som Lexbase.
– Det handlar inte om att göra uppgifterna mer tillgängliga utan om att lätta bördan för kvinnor som känner en otrygghet och en utsatthet, att de inte också ska ha bördan att behöva kolla upp vem man träffar. Om politiken kan göra något för att få dem att känna sig lite tryggare är det vår plikt att göra det, säger Linda Obiedzinski.
– Det är också en signal till farliga män och dömda brottslingar: Håller borta! Det här är inte en plats för er att leta efter nästa offer.
Läs mer:
M klarade vallöften – men har svårt att ta tillbaka väljare
Sprickan i oppositionen: Så har de röstat om kriminalitet och invandring