I en artikel i den brittiska tidskriften The Spectator skriver den moderate riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm att ”demografin kan ha avgjort valet” i Sverige och pekar på utrikesfödda medborgares röster som en parameter.
– Det är en väldigt enkel observation att göra, som jag tror att de flesta i Sverige har noterat, säger Fredrik Kärrholm till DN.
Han är inte ensam om att lyfta frågan om huruvida invandrade svenskar avgjorde valet.
”Om vi förlorar så är det på grund av att vi beviljat 200 000+ medborgarskap och de i sin tur röstat vänster. Lose-lose som man säger,” skrev SD-toppen Tobias Andersson på X efter valnatten.
Redan veckan innan valet lyfte SD-ledaren Jimmie Åkesson muslimers roll i valet.
– Det här kan bli det första valet i Sverige där den muslimska invandringen som vi har haft fäller avgörandet i ett riksdagsval. Sug på den, sade SD-ledaren i SVT:s slutdebatt.
Han fick mothugg av Miljöpartiets språkrör Amanda Lind som menade att Åkesson utmålar vanliga muslimer som röstar som ett problem.
– Jag tycker det är ett hemskt uttalande, sade hon.
Fredrik Kärrholm skriver i sin artikel att regeringen gjorde ”ett misstag” när man lät nya ansökningar om medborgarskap i Sverige fortsätta utifrån gamla lagar – samtidigt som man förberedde hårdare medborgarskapskrav.
Han skriver att 200 000 personer fick svenskt medborgarskap under förra mandatperioden. Enligt SVT var strax under 150 000 av dem över 18 år, det vill säga röstberättigade.
Fredrik Kärrholm skriver att en regering som börjat lösa problemen kopplade till invandring nu ”röstats bort på grund av själva invandringen”. Med så få rösters skillnad mellan sidorna kan ”sådana demografiska förändringar uppenbarligen spela roll” – skriver han.
– Det här är en jätteviktig diskussion att föra. Men så fort någonting har att göra med invandring så blir det väldigt snabbt uppskruvat och medvetna missförstånd. Det gagnar ingen.
Om de nya medborgarna röstar som andra som är födda utanför Europa innebär det enligt SVT:s vallokalsundersökning en fördel för oppositionen.
– Och då har det rent matematiskt eventuellt blivit tungan på vågen i valet.
Är det ett problem?
– Det har ju fått konsekvensen att det avgjort valet till högerns nackdel.
Fredrik Kärrholm anser att frågeställningen är högst relevant för hans parti.
– Det är ett problem om man har stora väljargrupper där man har väldigt lågt stöd.
Men han säger att det nog kan finnas sådant som Tidöpartierna hade kunnat göra annorlunda för att vinna valet.
– Jag vill vara jättetydlig med att den här omständigheten inte omöjliggjorde en valvinst. Det är inte heller så att vänsterns starka stöd bland utomeuropeiska invandrare är någon form av naturlag. Det är dessutom ingen homogen grupp, utan rymmer stora skillnader. Av nödvändighet behöver vi göra bättre ifrån oss.
Henrik Andersson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitets institut för bostads- och urbanforskning, har forskat på valdeltagande bland just utrikesfödda.
Enligt honom är det inte matematiskt omöjligt att nya medborgare i Sverige avgjort valet.
– Hade man tagit ut personerna som röstat för första gången ur ekvationen är det möjligt att valresultatet hade blivit ett annat.
Men med en så liten marginal som i det här valet finns det många parametrar.
– Du kommer alltid kunna hitta någon specifik grupp som ”avgjorde valet”.
Det går däremot inte alls att belägga att valdeltagandet hade sett annorlunda ut om regeringen stoppat nya medborgarskap medan hårdare krav togs fram.
– Då hade väljarna haft en annan typ av politik att utvärdera. En del hade kanske reagerat positivt på det, men det är också fullt möjligt att väljare hade reagerat väldigt negativt.
Valdeltagandet i utsatta områden har ökat från 59 procent till 63 procent mellan förra valet och i år – enligt DN:s beräkningar. Henrik Andersson säger att en hypotetisk förklaring är det han kallar för ökad strukturell ekonomisk integration – det vill säga jobb, utbildning och sociala nätverk.
– Och så påverkar hur länge man varit i landet ens benägenhet att rösta. En anledning kan därför vara att de utrikesfödda som röstar helt enkelt varit fler år i landet.
Han nämner också mobilisering som en faktor: Att någon berättat för människor att de kan rösta och pratat om frågor som är viktiga för dem.
Att människor som flyttat till Sverige skaffat de verktyg som behöver för att ta till sig politiska budskap och rösta är i sig ett tecken på integration.
– Så skulle valdeltagandet ha ökat i den här gruppen skulle jag säga att det är glädjande både ur en integrationsvinkel och för den representativa demokratin, säger Henrik Andersson.