”Människor ska kunna leva friska så länge som möjligt”

När Kristina Sparreljung började på Hjärt-lungfonden år 1996 var hennes arbetsuppgifter gåvo­service och att bygga volontärsnätverk. Med tiden kom rollen att växa till att omfatta projektledning, insamling och marknadsföring – och sedan tolv år tillbaka ledarskapet som general­sekreterare. Drivkraften har bland annat funnits i det personliga.

– Min pappa fick sin första infarkt när han var 39 år och jag var bara åtta. Han var av den generationen som inte ville prata om det utan bara sade att allt var bra. Men jag gick runt med en oro.

– Sedan gick han bort för tidigt, så att han inte hann träffa sina barnbarn, säger Kristina och berättar att även hennes farfar drabbades av sjukdom och gick bort i sviterna av en hjärtinfarkt i 70-årsåldern.

Det personliga engagemanget har i kombination med ett stort intresse för medicinska framsteg gjort att hon stannat kvar inom organisationen.

– Det är väldigt roligt att arbeta på en plats där man kan påverka folkhälsan. Jag är genuint intresserad av forskning och har aldrig hittat skäl att göra något annat, säger hon.

Utmaningarna inom hjärt-kärl­vården är flera, inte minst med en åldrande befolkning och mer komplexa sjukdomsbilder. Kristina Sparreljung menar att individ­anpassad behandling och vård kommer att bli avgörande framöver.

– Människor ska kunna leva friska så länge som möjligt och då måste vi anpassa vården utifrån individen. Socioekonomiska skillnader gör det komplext, dessutom är vården ojämlik över landet.

Flera positiva trender finns dock. Allt färre insjuknar och dör i hjärt-kärlsjukdom, något som Kristina Sparreljung ser som ett kvitto på att det akuta omhändertagandet fungerar och att vi är bättre på behandling av högt blodtryck och höga blodfetter.

– Fantastiskt roligt och bra! Förhoppningen med forskningen är att kunna hitta människor i riskzonen innan de drabbas. Om man har blivit sjuk vill vi att den drabbade får den bästa eftervården så att man inte återinsjuknar, säger Kristina Sparreljung och fortsätter:

– Sjukdomen påverkar också familj, vänner, arbetsplatsen, ja, alla runt omkring. Vi kommer genom mer forskning att kunna förstå mer, och kanske hitta skillnader mellan de som drabbas och de som inte gör det.

Hjärt-kärlsjukdomar är dock fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Utöver det personliga lidandet hos de som drabbas av sjukdom, står de dessutom för stora samhällskostnader: runt 60 miljarder kronor årligen. Levnadsvanor är centrala i att förbättra utvecklingen, menar Kristina Sparreljung.

– Vi behöver medvetandegöra att vi rör oss för lite och äter för lite frukt och grönt, att sådana livsstilsfaktorer påverkar. Vi kör våra barn till skolan, tar rulltrappan i stället för trappan. Man kan kliva av en hållplats tidigare och gå den sista biten för att få in rörelse i vardagen.

Samtidigt är det också en kunskapsfråga – det är angeläget att sprida och öka medvetenheten.

– Det finns ett stort intresse för dessa frågor, många tränar och motionerar mer. Men det är samtidigt många som inte nås av kunskap kring hälsa och vad som påverkar hjärt-kärlsjukdomar. Där har vi ett uppdrag att nå ut med information.

Hon ser även utmaningar i att hälso­intresset ofta tar ordentlig fart först senare, i 50–55-årsåldern – när vardagspusslet har lättat. Men även yngre drabbas.

– Jag satt i tv-soffan tillsammans med en småbarnsmamma som bara var 32 år när hon fick en massiv hjärtinfarkt och vi vet att unga också drabbas av till exempel hjärtstopp och hjärtsvikt.

Är det några särskilda milstolpar du är särskilt stolt över att ni har uppnått?

– Att vi är huvudfinansiärer av SCAPIS-studien, där 30 000 personer har undersökts och följts upp tio år senare med målet att hitta risk för sjukdom i tid och kunna behandla innan den uppstår. Vi har också kunnat öka anslagen till mer forskning om sjukdomar i hjärta, kärl och lungor.

Generalsekreteraren lyfter också den nationella handlingsplan för hjärt-kärlsjukdomar, som regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda. Den har målet att förebygga och behandla sjuk­domarna mer effektivt.

– Den har vi varit med och verkat för i flera år, det är ett viktigt steg framåt, säger Kristina Sparreljung.

Läs fler DN möter och DN gratulerar!

Läs också ”Så kan hjärtat skyddas”