Masken som satte höghöjdssimulering i ljuset: ”Olyckligt om ekonomi påverkar”

Det tragiska dödsfallet den 23 december i fjol har påverkat skidskyttevärlden inför och under pågående OS i Italien.

– Sivert, vi klarade det! skrek norrmannen Johan-Olav Botn rakt in i en kamera efter sitt OS-guld förra veckan.

Det var Botn som hittade lagkompisen Sivert Guttorm Bakken död på ett hotellrum i Italien dagen före julafton. Bakken bar en så kallad höghöjdsmask. Botn hade beställt samma utrustning, har han berättat för VG:

– Det är helt enkelt det billigaste du kan hitta.

Det är viktigt att påpeka att Sivert Guttorm Bakkens dödsorsak inte är fastställd.

Men händelsen har skapat en diskussion om det som kallas höghöjdssimulering, eller konstgjord höghöjdsträning, inom idrottsvärlden.

Det är ingen ny företeelse.

I exempelvis cykel används det i stor utsträckning, säger Botn till VG. I Sverige har löparen David Nilsson berättat för SVT om hur han sovit i ett så kallat höghöjdstält, där ett aggregat gör luften lika syrefattig som på naturligt hög höjd. Och 2024 skildrade svenske simmaren Victor Johansson i en DN-intervju sina fyra veckors artificiell höghöjdsträning i Finland, i ett höghöjdsrum.

Kroppens sätt att kompensera för syrefattig luft är en ökad produktion av röda blodkroppar. Det i sin tur leder till att mer syre transporteras till musklerna, vilket kan förbättra prestation och uthållighet.

Både norska och svenska skidskyttelandslaget har i dag resurser för att tillbringa mycket tid på naturligt hög höjd, och har så gjort inför OS i Antholz på 1 600 meter.

Men höghöjdssimulering möjliggör samma eventuella fördelar, i hemmamiljö. Och kan vara ett billigare, och mer praktiskt, alternativ.

– Jag har sett hur bra gammeldags höghöjdsträning fungerar – men jag vet också hur mycket det kostar, sade Botn till VG i januari.

– Jag har lagt några hundra tusen (norska kronor) på att vara på höjd utanför landslagssamlingar.

Är höghöjdssimulering vanligare i landslag som inte har så stora resurser?

– Jag har dålig koll på det. Men det är ju billigare än att vara på hög höjd, säger svenska stjärnan Sebastian Samuelsson till DN.

Anna Maria Uusitalo, som är sportchef för svenska skidskyttelandslaget, fyller i:

– Det är ju väldigt olyckligt om ekonomi påverkar. För det måste vara säkert det man gör och varför man gör det. Säkerheten måste gå först. Det kan finnas fördelar (med metoderna) men man måste göra det på rätt sätt.

Några masker har landslaget aldrig använt, men inför OS i Peking 2022 nyttjade svenskarna en höghöjdskammare i Östersund mer än vad man gjort den här säsongen, eftersom pandemin omöjliggjorde resor till naturlig höghöjd.

Nu måste det först och främst redas ut vad som hände Bakken, säger Anna Maria Uusitalo.

– Men det sker en utveckling av idrotten hela tiden. Elitidrott är ju extremt. Man gör ju extrema saker. Men det viktigaste är att de aktivas hälsa är nummer ett. Det är viktigt att det finns forskning och belägg för det man gör.

Sebastian Samuelsson säger att han tidigare i karriären tyckte att höghöjdssimulering var kontroversiellt, men att han nu har ändrat sig.

Varför tyckte du så tidigare?

– Det var nog lite att man inte hade koll. Man får bilder i huvudet av det där tältet som man ska ligga och sova i och det kändes så himla konstlat på något sätt.

– Men nu tror jag att det är så avancerade grejer att det inte ens är ett tält utan man mixtrar lite med ventilationen i sovrummet bara. Och sen är det så himla många som använder det, så det känns som att det har blivit ett naturligt steg i utvecklingen av idrotten.