Röstsiffrorna slutade på 215 mot 208 när USA:s representanthus under onsdagen för fjärde gången röstade om att begränsa Donald Trumps makt i Irankriget. Även om omröstningen inte har någon laglig kraft skickar den en politisk signal, menar de experter DN pratat med.
– Det finns ett motstånd mot det här kriget, även bland republikaner, säger Dag Blanck som är professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Fyra republikaner korsade partigränsen och röstade med Demokraterna. Libertarianerna Thomas Massie och Warren Davidson samt Tom Barrett och Brian Fitzpatrick, som båda kommer från delstater där stöd för kriget kan vara ett sänke i kommande val.
När Barrett, som röstade med Demokraterna, fick frågan om han är rädd för repressalier från Donald Trump svarade han:
– Jag röstar med mitt samvete för vad jag anser är rätt och är villig att acceptera det.
Demokraten Gregory W Meeks berömde de republikanska ledamöterna som hade ”förmågan att söka inom sig själva för att göra det rätta”, skriver New York Times.
Representanthusets republikanska talman Mike Johnson däremot varnade ledamöterna för att ett antagande av resolutionen skulle ”försvaga” presidentens förmåga att få slut på Irankriget.
Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap på Utrikespolitiska institutet, menar att allt fler republikaner känner trycket från missnöjda väljare på hemmaplan.
– Det här kommer att öka. Allt färre republikaner kommer att hålla emot. Hur fort det går vet jag inte, men att vända trenden går inte, säger han.
Kriget, som började i slutet av februari, har sedan länge passerat tidsfristen på 60 dagar då kongressen måste ge sitt godkännande. Lagen ”War powers resolution” infördes efter Vietnamkriget på 1970-talet för att begränsa presidentens makt att bedriva en militäroperation utomlands. Många presidenter har dock lyckats kringgå lagen genom att peka på makten som presidenten besitter som överbefälhavare, säger Dag Blanck.
Jan Hallenberg tror att det är svårt att tvinga Donald Trump att avsluta kriget, men säger att det politiska trycket på honom alltjämt ökar.
– Amerikansk politisk makt är som ett timglas där sanden rinner ur. Sanden har runnit ur ovanligt långsamt för Trump eftersom att han har varit så stark i sitt parti, säger han.
Under onsdagen röstade representanthuset också för en resolution om att införa nya sanktioner mot Ryssland och ge ytterligare stöd till Ukraina. Där slutade det 218 mot 204 röster, sedan flera republikaner gått över till demokraternas sida.
Samtidigt fortsätter stödet för Trump att sjunka ute i landet. I New York Times senaste mätning svarar endast 37 procent att de tycker att presidenten gör ett bra jobb.
Hallenberg påpekar att det inte är ovanligt med bakslag för amerikanska presidenter, snarare tvärtom. Bland andra George W. Bush tappade stöd efter Irakkriget och efter orkanen Katrina.
– Det är en vanlig tendens, men eftersom Trump har varit så oerhört stark så sticker det ut. Makten rinner ur händerna även på honom.
Läs mer här:
Realitystjärnan slåss om att bli borgmästare i Los Angeles
USA och Iran eskalerar i Gulfen – ”Kriget är över”
