Antalet beviljade arbetstillstånd i Sverige har minskat med nästan hälften sedan 2023, enligt Svenskt Näringsliv. Det var då regeringen införde det första lönegolvet – den som kom från ett land utanför EU och ville jobba i Sverige måste tjäna minst 80 procent av medianlönen, 29 680 kronor.
Sedan ville regeringen höja beloppet till 100 procent av medianlönen men stannade på 90 procent, ungefär 33 390 kronor.
Missnöjet är stort bland representanter för Stockholms företag. De varnar för att staden kan förlora både företag och innovationer om reglerna inte ändras.
– Vi har försökt motverka lönekravet i många år. Vi såg konsekvenser redan när regeringen krävde 80 procent av medianlönen. Rent principiellt är vi emot de politiska ingreppen i lönebildningsmodellen, vi tycker att svenska kollektivavtals löner ska gälla, säger Amelie Berg, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringsliv har länge kritiserat regeringen och varit aktiva i debatten. De har skrivit rapporter, hållit seminarier och försökt få andra aktörer att agera.
Stockholms Handelskammare är också kritisk. Enligt deras statistik nekas 93 procent av alla entreprenörer som vill starta företag i Sverige uppehållstillstånd.
– Det är komplicerade regler, årslånga handläggningstider och inte prioriterat hos Migrationsverket. Sammantaget är det här ett jätteproblem för näringslivet, säger Carl Bergkvist, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.
Han har tidigare varit medlem i Moderaterna och har arbetat som presschef för statsminister Ulf Kristersson, men tillhör i dag inget parti.
Särskilt Stockholms techsektor drabbas, menar Carl Bergkvist.
– Det här slår hårt mot framför allt Stockholms teknikbransch. Entreprenörer som vill starta företag i Sverige och som inte är från EU är i praktiken utestängda. Här riskerar vi att tappa företag till andra delar av världen, eftersom vi inte kan behålla entreprenörerna, säger han.
Svenskt Näringsliv har kartlagt vilken typ av arbetskraft som behövs i Stockholm. Det handlar främst om högskoleutbildade personer.
Sedan lönegolvet infördes 2023 har arbetskraftsinvandringen till högkvalificerade yrken minskat med drygt 30 procent, enligt Svenskt Näringsliv.
– Många tänker att högskoleutbildade skulle klara lönekravet. Men när vi tittar på den gruppen så handlar det om yngre, nyexaminerade personer. Framför allt i högkvalificerade yrken så ser vi att de som kommer hit är mellan åtta och tio år yngre än genomsnittet för yrket, säger Amelie Berg.
Både hon och Carl Bergkvist tror att flera branscher påverkas, särskilt i Stockholm.
– Vi är oroade. Besöksnäringen är också beroende av gästarbetare från andra länder. Vi ser till exempel att kvalificerade kockar för vissa restauranger kommer vara svårt att hitta med lönekraven. Så det är ganska många branscher som kommer att drabbas om regeringen inte backar, säger Carl Bergkvist.
Tidöpartierna presenterade nyligen lättnader i migrationspolitiken. Bland annat stoppas tonårsutvisningarna, det blir enklare för spårbytare att stanna i Sverige, och vissa yrken undantas från lönekravet.
Migrationsminister Johan Forssell (M) säger att talangattraktion och högkvalificerad arbetskraftsinvandring är en fråga han prioriterar.
– Jag sa redan min första dag som migrationsminister att jag vill att Sverige ska vara det mest attraktiva landet i EU för just högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Sverige står sig också väldigt starkt. Vi märker att det finns ett väldigt stort intresse för att komma till Sverige och arbeta och driva företag, säger han.
Han medger att det finns problem, bland annat byråkrati.
– Jag vill ha så lite byråkrati som möjligt. När vi tog över för tre år sedan tog det 103 dagar att få arbetstillstånd. Nu är vi nere på 19 dagar. Det är en enorm förändring. Sen finns det andra kategorier där det tar längre tid. Jag vill att handläggningstiderna ska kortas så mycket som möjligt, säger Johan Forssell.
Att bara 7 procent får komma hit och starta företag, vad tänker du om den siffran?
– Den är låg naturligtvis, men det finns en förklaring till det. Det är att man inte uppfyller kraven, eller att det finns fusk och missbruk, att man använder den här typen av uppehållstillstånd för att komma till Sverige i andra syften.
Om bara 7 procent uppfyller kraven, kan det vara så att kraven är för hårda?
– Vi ska ta en diskussion med Migrationsverket kring detta och se hur de ser på saken. Detta är något vi jobbar väldigt mycket med. Det är en stor prioritet för mig, säger Johan Forssell.
Svenskt Näringsliv tycker inte att regeringen lyssnar tillräckligt, men kommer fortsätta driva frågan.
– Vi försöker visa de samhällsekonomiska konsekvenserna, hur detta påverkar BNP och skatteintäkter. Men det är svårt att nå fram. Från regeringens sida har man förstått att det är viktigt att kunna rekrytera kompetens från andra länder, men vi har inte samma uppfattning om hur det ska gå till. Och det slår hårt mot vissa branscher inom näringslivet. Det är faktiskt beklagligt, säger Amelie Berg.
Läs mer:
Förslaget: 152 bristyrken kan undantas från skärpta lönekrav
Lever i ovisshet trots pausade tonårsutvisningar: Vet inte hur döttrarna i Iran har det
