Artikeln i korthet
● Fler svenska arter än tidigare bedöms nu som hotade eller nära hotade.
● Förändringar i jord- och skogsbruk samt klimatet påverkar djur och växter negativt.
● Några arter har återhämtat sig, men den övergripande trenden är negativ för mångfalden.
– Den samlade bilden är dessvärre negativ. Och det som jag tycker är mest anmärkningsvärt är att vi börjar se hur även mer vardagsnära arter drabbas nu. Dagfjärilarna blir färre och det hörs inte längre lika många tornseglare på sommarhimlen, säger Mikael Svensson, miljöanalytiker vid Artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet.
– Då kan man fundera över hur det är för alla de arter som de flesta av oss aldrig kommer i kontakt med, som har ännu mer specifika krav på sin livsmiljö.
Den nationella rödlistan uppdateras vart femte år, för att ge en bild av hur det går för Sveriges djur, växter, svampar och alger. Totalt finns det cirka 51 000 kända arter av sådana flercelliga organismer i Sverige. I och med årets uppdatering har 23 103 av dem bedömts.
Nästan 2 400 klassas som hotade och totalt är 5 217 arter rödlistade, vilket även omfattar kategorin ”nära hotad”. Det innebär av 23 procent av de bedömda arterna nu blir rödlistade; en ökning jämfört med förra uppdateringen då knappt 22 procent rödlistades.
– Det sker en smygande och långsam förändring i våra landskap som kan vara svår att se. Då är rödlistan det bästa verktyg vi har för att mäta förändringar, och för varje uppdatering är det fler arter som trillar in, säger Mikael Svensson.
De två viktigaste drivkrafterna till att arter hotas är det omfattande skogsbruket som ger mindre varierade skogsmiljöer, tillsammans med ett storskaligt jordbruk, förklarar han.
– Det ger ett mindre utrymme för brokiga livsmiljöer. Vi har gått från ett naturpräglat brukande av landskapet till ett rent produktionslandskap, med spikraka rader av gran och väl besprutade åkrar med vete och korn, säger Mikael Svensson.
Andra viktiga orsaker är invasiva främmande arter som breder ut sig i landskapet, klimatförändringarna och ett hårt fisketryck. Flera matfiskar – som lax, sill, öring och piggvar – är nu rödlistade.
Förra gången rödlistan uppdaterades klassades 186 arter som nationellt utdöda. Några av dem har dock återupptäckts, exempelvis tre arter av lavar samt kärlväxten luddmålla. Men desto fler har tillkommit. Till exempel bedöms numera tornugglan, fjällugglan och alvardyngbaggen ha försvunnit från Sverige för gott.
Dessutom har listan kompletterats med kategorin ”möjligen nationellt utdöda”. Där ingår cirka 50 akut hotade arter som ingen har sett på länge.
– Det är framför allt vissa marina arter och några skalbaggar, som inte har observerats på över 50 år och som experterna är i stort sett säkra på inte finns kvar längre. Men eftersom det är svårt att slå fast ett utdöende med hundraprocentig säkerhet så flaggar vi dem lite extra på det här sättet nu, säger Mikael Svensson.
Samtidigt har läget förbättrats för drygt 300 arter, som därmed fått lämna listan. Bland de mer kända finns uttern och havsörnen.
Men den generella bilden är enligt Artdatabankens sammantställning att en högre andel arter än tidigare blir rödlistade, vilket tyder på en negativ utveckling för Sveriges biologiska mångfald.
Finns det några arter som vi ska passa på att hålla utkik efter nu i sommar?
– Eftersom jag ansvarar för bedömningen av fåglar skulle jag vilja lyfta fram till exempel sädesärla, storspov, hussvala och tornseglare. Det är arter som alltid har funnits i människans närhet, men som det tyvärr börjar gå sämre för. Håll koll på dem, säger Mikael Svensson.
Fakta.Sveriges nationella rödlista
● Den nationella rödlistan bedömer risken för att enskilda
arter av djur, växter, svampar och alger ska försvinna
från Sverige.
● Arterna bedöms bland annat utifrån hur stora bestånden är, hur snabbt de förändras/minskar och hur stora och välfungerande livsmiljöer de har.
● För att rödlistas ska arten klassas som ”akut hotad”, ”starkt hotad,” ”sårbar” eller ”nära hotad”, alternativt hamna i kategorin ”kunskapsbrist” eller ”nationellt utdöd”.
● Hittills har 23 103 av Sveriges omkring 51 000 flercelliga djur, växter, svampar och alger bedömts. Totalt 5 217 rödlistas, varav 2 373 klassas som hotade.
● Rödlistan sammanställs av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) sedan år 2000 och uppdateras vart femte år.
Källa: SLU Artdatabanken
