Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
En ballistisk missil som sköts ned i atmosfären ovanför den israeliska staden Eilat beskrevs av huthiernas medier i heroiska ordalag. I Jerusalem, som ännu ej besvarat attacken, hoppas man att det rör sig om en sympatiyttring från huthierna till deras gynnare i Teheran, och inte om ännu en frontlinje i det pågående kriget. Passagen mellan Jemen på den Arabiska halvön och Eritrea och Djibouti på Afrikasidan är viktig för planetens energiförsörjning, och ännu viktigare för Europas import från Asien.
I oktober 2023 anslöt sig huthierna till Gazakriget och började avfyra projektiler av olika typ, med ett israeliskt dödsoffer som följd. Israeliska vedergällningsattacker sedan dess har förstört elverk, oljedepåer, hamnar och regeringsbyggnader i Jemens nordvästra, huthikontrollerade del.
I november 2023 blockerade huthierna Bab el-Mandeb för internationell sjöfart, med smärtsamma konsekvenser för rederier, stater, hamnar och konsumenter. Nära 200 fartyg attackerades och nästan all sjöfart mellan Asien och Europa väljer sedan dess rutten söder om Afrika. Resultatet blev en svår avbränning för Suezkanalen, Egyptens stora inkomstkälla, för hamnarna Eilat i Israel, Aqaba i Jordanien och flera italienska och grekiska hamnar.
I början av 2024 inledde USA och Storbritannien attacker mot huthiernas område, i avsikt att öppna Bab el-Mandeb. Det lyckades inte, och i maj i fjol gjorde Donald Trump upp med huthierna om ett slut på fientligheterna, så länge USA-flaggade fartyg släpptes genom leden. Till Israels besvikelse krävde Trump inte ett stopp för attackerna mot dess sjöfart.
Huthiernas talesperson Yahya Saree har blivit en skämtfigur på Youtube, med sina segervissa, melodramatiska framträdanden. Men sedan 2014, då den shiamuslimska klanmilisen tog över Jemens huvudstad Sanaa, har de som försökt flytta på huthierna haft lätt att hålla sig för skratt. 2015, när den saudiske försvarsministern (i dag landets härskare) kronprins Mohammed bin Salman, ledde en bred koalition arabiska och andra stater i ett krig mot huthierna, kom han undan med blotta förskräckelsen. Huthierna gick inte att rubba, och 2022 ingick saudier och huthier en vapenvila som i praktiken var ett svårt politiskt nederlag för den ambitiöse kronprinsen. Huthierna krävde och får sedan dess tiotals miljoner dollar om året av Saudiarabien för att inte bryta vapenvilan.
I början av det pågående kriget skickade en annan Iranallierad, Libanons Hizbollah, ett par raketer mot Israel för att signalera sin sympati för Iran. Israel gjorde detta till ursäkt för en massiv offensiv mot shiamilisen, som svarat med skurar av olika projektiler som i en månad hållit över en miljon israeler i skyddsrum dag och natt – en oväntad styrkedemonstration från Hizbollah, som Israels regering avfärdat som besegrad. Beslutet att inte besvara huthiernas beskedliga salva vittnar om Israels ovilja att öppna ännu en front i kriget, som slukar israeliska luftvärnsmissiler i rasande fart. Riktigt hur stor del av luftförsvaret som gått åt och hur mycket som finns kvar blockeras av censuren. Huthierna, vars ledare Abd al-Malik al-Huthi häromdagen avslöjade hur ”fjorton hamnar, nio flygplatser och hundratals sjukhus” förstörts under senaste årens krig har också goda skäl att inte ge sig in i leken.
Läs mer: Huthierna kan sprida konflikten till Röda havet
