Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Antonio Maíllo, som leder IU, det forna spanska kommunistpartiet, menar att Madrid måste kalla hem sin ambassadör i Marocko i protest mot förra veckans migrantvåg mot den spanska exklaven Ceuta vid Nordafrikas kust. Han kräver också, jämte många andra vänsterradikaler, att Spanien backar från ”kapitulationen” 2022, då Sánchez ställde sig bakom Marockos autonomiplan för den forna spanska kolonin Västsahara – en plan som är spiken i kistan för det infödda Saharawifolkets självständighetsdrömmar. Större delen av Västsahara ockuperas av Marocko, medan en mindre del kontrolleras av Polisario, saharawiernas befrielserörelse.
Enligt FN tillhör Ceuta och Melilla Spanien, men Marocko betraktar de bägge exklaverna som ”ockuperat marockanskt område”. 2020, efter att USA erkänt Marockos rätt till Västsahara, sade premiärminister Saadeddine el-Othmani att ”så snart Västsahara-frågan är löst så kommer vi att koncentrera oss på Ceuta och Melilla”.
Under förra veckans kris prisade både Sánchez och inrikesminister Fernando Grande-Marlaska Marockos goda vilja, trots att de via sina underrättelsetjänster informerades om grannlandets aktiva roll i styrningen av civila mot Ceutas kust. ”Marocko är ingen pålitlig partner”, säger Maíllo, och ”det tolkar våra eftergifter som svaghet”.
Sumar, det enda av de radikala vänsterpartierna som sitter i Sánchez regering, säger att Marocko ”utnyttjar människoliv för politisk utpressning” och kräver att Spanien avbryter samarbetet med Marocko inför fotbolls-VM 2030, som länderna, tillsammans med Portugal, ska arrangera gemensamt.
Podemos-partiet, som tidigare satt i Sánchez regering, kräver att inrikesminister Grande-Marlaska avsätts för sin vägran att utlysa undantagstillstånd. Partiets talesperson menar att kung Muhammad VI av Marocko måste beskrivas ”som den fähund han är”.
Tidigt på fredagen, då Pedro Sánchez kansli mottog detaljerade rapporter om de tiotusentals personer som tagit sig in i Ceuta sjövägen från Marocko, skickade regeringskansliets pressansvarige ut en kommuniké till allmänheten. Sánchez och Grande-Marlaska, som ville ha mer tid på sig att förbereda sin version, blev indignerade. Den pressansvarige sparkades och kommunikén suddades ut.
Sánchez och Grande-Marlaska har hävdat att de inte informerades i tid om händelserna i Ceuta – med andra ord att underrättelsetjänsterna inte förvarnade dem. Försvarsminister Margarita Robles, som ansvarar för kontraspionaget CNI, accepterar inte den förklaringen:
– Jag vill inte diskutera eller gräla med någon. Men CNI skötte sitt arbete förträffligt.
Ingen socialistisk minister kritiserar någonsin Pedro Sánchez öppet. När försvarsministern kommer såpass nära att beskylla sina kolleger för osanning är det ett mått på hur djupt Ceuta-dramat ruskat om spansk politik.
Spanska säkerhetsexperter menar att det är dags att inte bara reagera och kohandla med Marocko när relationerna tar eld, utan att formulera en detaljerad säkerhetspolitik som sätter klara gränser för vad Spanien kan stå ut med i fråga om de olika sorters hybridkrigföring som Marocko tillämpar. Marocko köper stora mängder offensiva vapen, främst från USA och Israel, och en ny rapport från det spanska försvarsdepartementet varnar för att Spanien är på väg att förlora sin avskräckningsförmåga visavi Marocko.
Läs mer:
Migrationsvågen på Ceuta – detta har hänt