Enligt uppgift i Islands största tidning Morgunblaðið beviljades Anne Carson isländskt medborgarskap år 2022. Tidningen beskriver det som att Island med Carson fått sitt andra Nobelpris i litteratur, efter priset till Halldór Laxness 1955.
Anne Carson uppger själv i en intervju i The Paris Review att hon och hennes make tillbringat delar av året på Island sedan 2008. Hon genomför Zoomintervjun med The Paris Review i lägenheten i den isländska huvudstaden Reykjavik, där vardagsrummet, som går i tegelrött, pryds av ett verk av den isländska konstnären Ragnar Kjartansson.
Genom fönstren i lägenheten i Reykjavik kan Anne Carson betrakta såväl Atlanten som den isländska tundran, en karghet som hon föredrar fram det förtätade nordamerikanska landskapet. ”Amerika verkar så överbelamrat av växtlighet”, säger Carson. ”Träd överallt, växter precis överallt, blommor. Här är det bara tomt. Det finns lava, det finns hav. Tomrum.”
Den isländska tv-kanalen Rúv frågade Anne Carson under torsdagen hur umgänget med andra isländska poeter påverkat hennes skapande.
– De är alla fantastiska människor, svarar Carson. Nästan alla vi träffar är poeter, eller säger att de är det. Det är en väldigt levande scen.
Hon berättar att hon har läst Halldór Laxness.
– Han är cool, säger hon.
2023 fick Anne Carson det isländska Vigdispriset som går till en person som gjort ”betydande bidrag till utvecklingen av språk, kultur och översättning”.
Den svenske översättaren Lars-Håkan Svensson träffade Anne Carson i våras när Turteatern i Stockholm satte upp hennes pjäs ”Norma Jeane Baker av Troja”. De pratade då om Island.
– Det var rätt ytligt men vi enades om att det är väldigt kallt där. Det var ungefär så långt vi kom.
Hur har du märkt av Anne Carsons koppling till Island i hennes verk?
– I hennes senaste bok finns en text där det förekommer islänningar och jag misstänker att det utspelar sig på Island under en filminspelning som är ganska vild och otydlig i konturerna.
Vulkaner, det finns omkring 130 på Island, återkommer i Anne Carsons verk.
2021 kunde hon med egna ögon följa eruptionen i Fagradsfjall efter 800 år av vulkanisk vila på Reykjaneshalvön. Det resulterade i 32 teckningar och målningar, som samlats i ett verk med titeln ”When you’re away time is different”.
”Röd självbiografi” – Carsons mest kända roman – har beskrivits som en ”vulkanisk resa in i själen hos ett bevingat, rött monster”.
Simning och bad – viktigt för islänningar i allmänhet – är viktigt även för Anne Carson. I The Paris Review beskriver hon simning som en integrerad del sin egen skrivprocess.
”Det hindrar mig från att vara dyster och vresig”, säger Carson om att simma. ”Ibland tänker jag när jag är i bassängen. Oftast är det ingen bra idé. Idéerna man får i bassängen är som drömidéer – man kommer på en mening som besvarar alla frågor man någonsin haft om verkligheten, man kliver upp yrvaket och skriver ner den, och på morgonen står det ’vi borde köpa bananer’ eller något helt irrelevant.”
Men, säger Anne Carson, ”vissa människor behöver helt enkelt vara nära vatten”.
När det stod klart att Carson fått årets Nobelpris i litteratur lade den isländska presidenten Halla Tómasdóttir ut ett intervjuklipp med Carson prytt med emojier som signalerade tacksamhet och kärlek till böcker.
Läs mer:
Anne Carson får årets Nobelpris i litteratur
Björn Wiman: Anne Carson är ett val alla kan poppa popcorn till
Fem snabba fakta om Anne Carson
Nobelöversättaren: ”Carson bedriver en sorts performancekonst på boksidan”