Hovrättsförhandlingarna är planerade att pågå i tre dagar: torsdag, fredag och måndag.
Den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm står åtalad för vårdslöshet med hemlig uppgift efter att ha lämnat kvar sekretessbelagda handlingar på Gällöfsta kursgård utanför Stockholm i mars 2023.
När målet prövades i Attunda tingsrätt för drygt ett år sedan friades han.
För en fällande dom måste tre kriterier vara uppfyllda: att uppgifterna röjts, att de är av ”hemlig natur” och att personen i fråga har agerat grovt oaktsamt. Tingsrätten gav åklagaren rätt i de två förstnämnda kraven. Den avgörande frågan blev i stället graden av oaktsamhet. Tingsrätten ansåg att Henrik Landerholm hade varit ”oaktsam” – men inte ”grovt oaktsam”.
Domstolen pekade bland annat på att det inte handlade om ett medvetet risktagande och att omständigheterna inte heller i övrigt var så försvårande att hans agerande skulle bedömas som grovt oaktsamt.
Åklagarna vid Riksenheten för säkerhetsmål överklagade domen. De ansåg att Landerholms agerande måste bedömas sammantaget: både hur handlingarna förvarades på kursgården och hur han agerade efter att ha upptäckt att de var borta.
– Vi menar att förvaringen av handlingarna på Gällöfsta, men även efterföljande hantering, är det som sammantaget är grovt vårdslöst, sade Mats Ljungqvist i september 2025 i samband med överklagandet.
Minst ett av dokumenten rörde, enligt DN:s uppgifter, Sveriges strategi gentemot Turkiet i Natoprocessen – och ett hemligt möte mellan Henrik Landerholm och USA:s dåvarande president Bidens säkerhetsrådgivare.
Enligt åtalet lämnades handlingarna i ett olåst värdeskåp på hotellrummet när Landerholm reste från kursgården. De blev kvar efter hans avresa och hittades av städpersonal som inte var behörig att ta del av innehållet.
Henrik Landerholm har hela tiden nekat till brott.
– Jag har ingen ursäkt för Gällöfsta-incidenten. Det var olyckligt och olämpligt. Nu återstår för domstolen att avgöra om det är brottsligt. Min inställning i den frågan är redan känd, sade han i förhör förra året.
Under torsdagsförmiddagen kommer åklagarna och försvaret att redogöra för vad de vill att hovrätten ska besluta och hur de ser på händelseförloppet. Delar av förhandlingen kommer att vara öppna för medier och allmänhet, medan andra delar kommer att hållas bakom stängda dörrar med hänvisning till bland annat försvarssekretess.
Under torsdagseftermiddagen och fredagen ska hovrätten spela upp inspelade förhör från tingsrätten. Totalt hördes nio vittnen, däribland Regeringskansliets säkerhetsdirektör Fredrik Agemark och ett hemligt vittne från Försvarsmakten med kodnamnet ”FM101”.
Brottsrubriceringen – vårdslöshet med hemlig uppgift – är mycket ovanlig och har prövats i domstol endast ett fåtal gånger.
Fakta.Vårdslöshet med hemlig uppgift
• Vårdslöshet med hemlig uppgift innebär att någon av grov oaktsamhet röjer eller sprider en uppgift som kan skada Sveriges säkerhet. Till skillnad från spioneri krävs ingen avsikt att gå främmande makt tillhanda.
• Om någon misstänks för brottet är det Säkerhetspolisen som utreder om brott föreligger. Åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål leder förundersökningarna.
• Straffet för vårdslöshet med hemlig uppgift är böter eller fängelse i högst ett år.
• Ett av de mest uppmärksammade fallen var 2017 när en tidigare generaldirektör på Transportstyrelsen fick ett strafföreläggande för vårdslöshet med hemlig uppgift. Fallet gällde outsourcing av it-drift där personal utan säkerhetsprövning fick tillgång till känsliga uppgifter.
Läs fler artiklar i Landerholm-ärendet.