Hösten 2023 stormade det i Miljöpartiet. Inför partikongressen vittnade anonyma källor om en falangstrid där språkrörskandidaterna Märta Stenevi och Daniel Helldén drog åt olika håll. Stenevis ledarskap blev också kraftigt ifrågasatt. I ett mejl till valberedningen beskrevs arbetsmiljön kring henne som ”ohållbar”. Medarbetare vittnade om ett ”stort lidande” och ”toxisk toppstyrning”.
I februari året därpå avgick Stenevi. Hon har senare skrivit en bok om det som hände, svidat om till strategisk rådgivare inom kommunikation och föreläser om utsatta ledarskap.
Men vad som faktiskt hände den där hösten vet hon inte.
– Det finns inget gynnsamt med att gå och fundera på vem som låg bakom det, varför och om det var politiskt motiverat. Däremot har hela situationen gett många lärdomar och insikter, säger hon.
– Det som händer med anonyma läckor är att det skapar väldig misstänksamhet i organisationen. Det ligger i sakens natur att inte andra vet vem som pratat med medierna. Det gör att alla mer eller mindre blir misstänkliggjorda. Om det håller på ett tag, som det gjorde kring mig, skapas en mycket destruktiv arbetssituation för alla medarbetare.
MP-läckans tajming, precis innan kongressen, är inte unik. Enligt en studie från Göteborgs universitet ökar läckor från anonyma partikällor till medierna i samband med nomineringar till politiska uppdrag och på partiernas vallistor. De ökar också när det går dåligt i opinionen.
– Nomineringsperioderna är inte demokratins högtidsstund. Det är en tid när man attackerar varandra, säger Andreas Bågenholm, studieförfattare och statsvetare vid Göteborgs universitet.
Fakta.Fyra interna läckor från förr
Muharrem Demiroks avgång. Hösten 2024 stormade det kring Centerpartiets dåvarande ledare Muharrem Demirok. Anonyma källor berättade om upprörd stämning på partistyrelsemötet och ilska över att C-ledaren argumenterade för ett närmande till S.
Demirok avgick i februari året därpå. I en intervju med DN sa han sedan att de interna läckorna spelat in i beslutet och att de orsakat en ”splittring” inom partiet.
Nyamko Sabunis ”pannkaka”-sms. Runt andra hälften av 2021 och början av 2022 rapporterade flera medier om internt missnöje i Liberalerna med den dåvarande partiledaren Nyamko Sabuni. Kulmen kom i februari 2022 när ett internt sms som Sabuni skickade till partistyrelsen läcktes till medierna. I det backade partiledaren från ett uttalande hon gjort i en DN-intervju om att L inte längre skulle stoppa en regering där SD ingår. ”Det blev pannkaka rent ut sagt”, skrev Sabuni. I april valde hon sedan att avgå.
Sverigedemokraternas läckta jakt på läckor. Efter att ha tagit del av ett internt forum för sverigedemokrater avslöjade Expressen 2013 att medlemmar inom SD ville jaga interna läckor. I forumtråden med det passande namnet ”Ännu en läcka!” diskuterades om man kunde ”gillra en fälla” för att hitta var det läckte ifrån.
– Nu har det här läckt till dig! Jag blir förfärad. Jag tycker att det är för jävligt, sa Robert Stenkvist vid partiets riksdagskansli till tidningen.
Håkan Juholts avgång. Håkan Juholt blev föremål för en rad kritiska läckor under sina tio månader som partiledare för Socialdemokraterna. I boken ”Partiledaren som klev in i kylan” beskrev S-profilen Daniel Suhonen, tidigare rådgivare till Juholt, en ”konspiration” för att få honom avsatt.
Även den tidigare justitieministern Thomas Bodström kommenterade läckorna i en intervju med P1 Morgon 2011. Han konstaterade att det ”finns en väldig förkärlek för att hela tiden läcka det till media”.
Håkan Juholt avgick i januari 2012.
Som underlag har forskarna tittat på 349 artiklar i lokal- och rikspress mellan 2010 och 2024. Dessa faller under tre kategorier: Larm om politiker som uppträtt olämpligt, om korruption och maktmissbruk, eller om interna missförhållanden, som dålig arbetsmiljö.
I studien har man inte tittat på motiven bakom läckor, utan kronologin. Andreas Bågenholm ser fynden som ”bra konsumentupplysning” för väljarna.
– Man kanske ska fundera på varför de här uppgifterna kommer upp i precis de här tiderna, att de inte nödvändigtvis är för att främja partiet eller Sverige, utan av strategiska skäl, för personlig vinning.
För att slå fast något om motiv behöver forskarna djupdyka i specifika exempel. Och just nu skapas ett bra underlag.
Om bara några månader stundar ett nytt val i Sverige. Dessutom befinner sig ett av riksdagspartierna i kris.
Liberalerna har hamnat under fyraprocentspärren i flera opinionsmätningar sedan 2022. I den senaste mätningen från DN/Ipsos får partiet 2 procent.
– Partier sitter still i båten när det går bra, men är mer beredda att agera om det går dåligt. Då är det framför allt Liberalerna som är intressanta att titta på, om de agerar annorlunda när det verkligen krisar, säger Andreas Bågenholm.
Ett nyligt exempel på internt larm kom inför landsmötet i höstas. Då varnade 58 liberaler för att partiet riskerar att ”utplånas” om man fortsätter Tidösamarbetet och därigenom samarbetet med SD, rapporterade Sveriges Radio.
– Det sker en positionering i partiet huruvida relationen till SD är en bra eller dålig strategi. Där finns det väldigt olika uppfattningar, och partier i kris kan skicka ut olika signaler som kan uppfattas som desperata, säger Andreas Bågenholm.
Läckorna
Partiinterna avslöjanden delades in i tre kategorier:
Interna problem som handlade om maktstrider, arbetsmiljö och interna processer.
Individuella/privata övertramp av politiker, till exempel sexuella trakasserier.
Missbruk av det offentliga ämbetet, exempelvis korruption eller maktmissbruk.
Den här typen av avslöjanden förekom 175 gånger under de 14 år och 349 artiklar som granskades.
Hur ska man då agera som parti om det börjar läcka internt?
Tidigare MP-toppen Märta Stenevi vill inte ge råd till Liberalerna specifikt. Hon konstaterar dock att liknande situationer uppstår i många olika organisationer – också utanför politiken.
– Generellt när det gäller den här typen av ganska vaga anklagelser kring ledarskap, stämning eller leverans på saker som inte är så påtagliga, gäller det att ha lite is i magen och att försöka närma sig sakfrågan väldigt konkret. Finns det fog för kritiken måste det hanteras, och då behöver mekanismer för konflikthantering och omhändertagande av kritik finns på plats sedan tidigare.
