De medicinska kraven för att ändra juridiskt kön är nu borta och den juridiska processen är helt separerad från vården.
Tidigare skulle de som ändrade juridiskt kön först genomgå en medicinsk transition med hormonbehandling och operationer.
Våren 2020 skickades en remiss till den transmedicinska mottagningen Anova i Stockholm. Ärendet gällde den då 24-åriga Ada som sedan några år tillbaka insett att hon var just en hon.
– Jag hade ett samtal med en psykolog och jag kände att jag inte orkade mer, jag insåg att jag måste ta tag i det.
Hon stod inför en lista med flera medicinska krav innan staten skulle se henne som den hon är; kvinna.
Väntan var påfrestande, berättar Ada. Framför allt när hon visste att den medicinska hjälpen kom först efter ett år av behandling och att det kunde dröja upp till två år innan resultaten kom.
– Jag minns att jag räknade och insåg att jag kommer vara över 30 år innan jag är nöjd med min process.
Hon tackade ja till att vara med i en studie som gav henne förtur och efter två år var det äntligen hennes tur. En utredning påbörjades och drygt ett år senare, i juni 2023, sattes diagnosen könsdysfori. Efter det fick hon börja ta kvinnliga könshormoner.
Nästa steg var laser för att ta bort ansiktsbehåring. Ett år efter laserbehandlingen gjordes en konsultation för att slipa ner adamsäpplet och i början på 2025 genomfördes operationen.
– Det är väldigt lång tid, längre än vad folk förstår. Man blir fast i ett limbo och det är väldigt många som refererar till det som att livet har pausat tills det blir klart.
Det krävdes fem års väntan, två operationer, laserbehandling och hormonbehandling innan Ada fick ansöka om en kvinnlig könsidentitet.
– Då har man uppfyllt kraven från Socialstyrelsen, att man lever som det kön man känner sig vara.
Hennes ansökan hamnade då hos Socialstyrelsens rättsliga råd. De kontrollerade bland annat om hon levt som tjej bakåt i tiden. Exakt hur de avgör det vet inte Ada.
– Jag kommer ihåg att jag gick till brevlådan och såg brevet. Efter att jag öppnat det ringde jag min mamma och sa ”it’s done! It’s finally done”. Jag kände sån eufori.
Fem år efter att remissen skickades till den transmedicinska mottagningen möter vi Ada i hennes lägenhet en dag i mitten av september. På kylen hänger bilder med kompisar och på skrivbordet bredvid ligger papper med beslutet som hon väntat på.
– Typ bästa dagen i mitt liv, säger Ada när hon berättar om dagen då beslutet kom.
Hon visar de officiella pappren från socialtjänsten med det nya personnumret. Där står namnen på alla i det rättsliga rådet som godkänt att hon är en kvinna.
Precis som hon räknade ut tidigare så kommer hon vara över 30 år gammal innan hon är färdig med sin transition. Men med personnumret på plats minskar risken för förvirring.
– Det är nog ingen direkt skillnad för människor runt omkring. Den största skillnaden är känslan av att samhället bekräftar mig som jag är, i alla fall i byråkratin och laglig väg.
Regeringens huvudsakliga syfte med lagändringen var att processen för att byta juridiskt kön och få könsbekräftande vård skulle delas upp och att det skulle bli lättare.
”För de som ansöker om att ändra juridiskt kön innebär den nya lagen att det blir enklare. Det beror främst på ändrade krav och att det inte längre krävs att den som ansöker först genomgår en flerårig utredning i hälso- och sjukvården”, skriver Pär Ödman, rättschef på Socialstyrelsen i ett mejl till DN.
En annan person som bytt juridiskt kön är Jackie Edetjärn. Hon valde att transitionera efter att ha levt som man i 50 år. Jackie har alltid vetat att hon inte var bekväm i sin kropp och könsidentitet, men har inte vågat berätta det för sin omgivning. Till slut fick hon nog av att förtrycka sina känslor och valde att komma ut.
– Nu känner jag att de får ta mig för den jag är, säger hon när vi möter henne hemma i lägenheten.
När vi träffar Jackie Edetjärn i början av hösten har hon sedan tre år tillbaka stått i kö till den transmedicinska vården och hon har minst ett år kvar innan ett första besök. Därför har hon valt att ta sin transition i egna händer och har finansierat flera kirurgiska ingrepp själv.
Den 1 juli 2025, samma dag som den nya lagen började gälla, åkte hon från sitt nattpass på jobbet till Socialstyrelsen på Kungsholmen i Stockholm.
Intyget som behövs för att kunna ansöka om en ny könstillhörighet fixade Jackie hos sin läkare några dagar tidigare.
Den 17 juli kom beslutet; hennes ansökan är godkänd.
– Det kändes verkligen som en bekräftelse att vi finns. Och att man var på väg att bli den man känner sig som.
På grund av lagändringen kunde hon ändra juridiskt kön trots att hon fortfarande står i kö till vården.
– Det är för lång väntetid. För mig var personnummerbytet som den sista pusselbiten för att komma i mål eller så nära målrakan som möjligt, att få den bekräftelsen.
När Ada påbörjade sin transition fanns inte den nya könstillhörighetslagen och hon fick inte nyttja den när hon gjorde sitt byte. Men hon är glad att den finns där för andra som kommer efter henne.
– Allt undvikande av lidande är bra. Folk ska inte känna att de är berövade sitt liv på grund av en väntetid. Nu snackar jag från mitt perspektiv av att ha gått den ”gamla vägen”.
Läs mer:
Nicole väntar på vård – i en tid när transpersoner ifrågasätts
Nu kan Filip byta juridiskt kön: ”Det känns som jag varit 14 år i tio år”
Ludwig, 15, väntar på transvård: ”Kommer inte ångra mig”
