De senaste veckorna har temperaturen stigit påtagligt i valrörelsen. Partierna har lanserat en rad vallöften, alltifrån kall öl på Systembolaget och slöjförbud till mindre skolklasser och billigare tandvård.
För Tidöpartierna handlar utspelen om att försöka vända ett mycket prekärt läge i opinionen, och tiden börjar bli knapp. Mindre än tre månader återstår till valdagen. Hittills har ansträngningarna inte burit frukt, visar DN/Ipsos väljarbarometer för juni månad.
Tvärtom.
Tidöpartiernas underläge ökar i den nya mätningen till 10 procentenheter (44-54). Men i själva verket är avståndet ännu större, om man räknar i riksdagsmandat. Liberalerna fortsätter nämligen att ligga långt under spärren – och inte bara det. Simona Mohamssons parti slår ännu en gång bottenrekord.
Väljarstödet i juni är nere på 1 procent, avrundat nedåt. Det har aldrig tidigare hänt i DN/Ipsos mätserie från 1979 och framåt.
– Ett mer misshandlat parti är väl svårt att se, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos
Liberalerna har under flera år befunnit sig i utförsbacke i opinionen. Förre partiledaren Johan Pehrson åstadkom ett lyft i samband med förra valet men sedan har raset fortsatt. Försöken att vända utvecklingen genom att öppna famnen för SD i nästa regering har inte haft effekt.
Läckaget av väljare har skett åt alla håll, i första hand till Moderaterna, i andra hand till Centern och i tredje till Socialdemokraterna. Bara var femte väljare som röstade på L i förra valet skulle göra det i dag.
– Det är extrema nivåer, säger Nicklas Källebring.
Moderaterna har inte heller fått till något lyft i valrörelsens inledning, utan backar till 17 procent i juni. Sverigedemokraterna med 19 procent är relativt stabila men till bilden hör att denna mandatperiod så här långt är den första när partiet inte växer påtagligt.
Kristdemokraterna skiljer ut sig bland högerpartierna med en klart positiv trend som ger ett väljarstöd på 6 procent.
DN/Ipsos har också frågat vem väljarna tror kommer att leda nästa regering och svaren kastar ljus över Tidöpartiernas svårigheter.
– Det är här den stora dramatiken finns, säger Nicklas Källebring.
Sedan i juni har en stor del av Tidöväljarna tappat tron på att Sverige har en M-ledd regering efter nästa val. En S-märkt statsminister har blivit mycket troligare, enligt dem. Nicklas Källebring bedömer att den stora opinionsmätningen från SCB, som kom för snart två veckor sedan, har haft betydelse. Hos SCB var oppositionens försprång ännu större än i DN/Ipsos.
– Där startade en diskussion om det stora avståndet och Tidöpartiernas ledare har vid ett flertal tillfällen kommenterat och medgett att de har ett stort underläge. Min tolkning är att det där har påverkat stämningsläget bland de egna väljarna, säger Nicklas Källebring.
Han bedömer ändå att valet troligen kommer att bli jämnare än det ser ut nu. Det beror bland annat på att det finns en relativt stor andel väljare som röstade på något av Tidöpartierna i förra valet, och som ännu inte har bestämt sig.
På oppositionssidan sker relativt små men intressanta förskjutningar. Socialdemokraterna tappar för sjunde mätningen i rad och ligger med 31 procent nära sitt valresultat 2022. Partiets tidvis stora uppgång under mandatperioden är i stort sett utraderad.
Det beror till stor del på att väljare gått från S till V, som får 10 procent, en av mandatperiodens bästa noteringar. Detta trots att partiet den senaste tiden fått hård kritik för att man haft Hamasanhängare på sina kommunlistor, något som Expressen avslöjade.
Även Miljöpartiet gör vissa väljarvinster från S. Med ett väljarstöd på 7 procent befinner sig partiet på en nivå som man inte har varit på sedan 2015.
Läs mer:
Oppositionen leder stort i SCB:s stora mätning
Valet och ekonomin: så vill partierna göra med pengarna
Så gjordes undersökningen
● Ipsos har genomfört 1 619 intervjuer med röstberättigade personer under perioden 2-14 juni. Utifrån ett slumpmässigt urval gjordes 215 intervjuer via telefonsamtal, 44 intervjuer via sms-länk till en webbenkät och 810 digitala enkäter som skickades ut via mejl eller post. 550 digitala intervjuer gjordes med ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel.
● Syftet med kvoturval är att säkerställa representativiteten hos de svarande. Eftersom kvoturval tillämpas kan inte felmarginaler beräknas på traditionellt sätt. Skattningarna avrundas till heltal för att minska fokuset på marginella förändringar. Andelen osäkra var 11 procent.
● Frågorna som ställdes var: Om det var val till riksdagen i dag, vilket parti skulle du då rösta på? Tycker du att regeringen gör ett bra eller dåligt jobb? Tycker du att det är dags för ett regeringsskifte vid riksdagsvalet 2026 eller tycker du att nuvarande regering bör få förnyat förtroende? Tror du att nästa regering, efter riksdagsvalet i september 2026, kommer att ledas av S/M?
● För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.
